På onsdagen presenterade socialminister Annika Strandhäll ett program i elva punkter för att göra sjukförsäkringen tryggare för de människor som berörs av den.

Flera av punkterna går ut på att Försäkringskassan måste bli bättre än i dag.

Myndigheten ska förklara sina beslut bättre, ge sjuka personer mer stöd för att kunna börja jobba igen, och bli bättre på att samordna arbetsgivarens, sjukvårdens och Arbetsförmedlingens insatser för den som är sjuk.

Regeringen tillsätter också en utredning om Försäkringskassans sätt att bedöma vem som är frisk nog att klara ett ”normalt förekommande arbete”. Den bedömningen avgör vem som har rätt till sjukpenning efter 180 dagars sjukskrivning.

– Vi har själva bett regeringen att förtydliga begreppet ”normalt förekommande arbete”, säger Lars-Åke Brattlund, försäkringsdirektör och chef för sjukförsäkringen vid Försäkringskassan.

Försäkringskassan välkomnar därför utredningen, men Lars-Åke Brattlund tillägger:

– Vi följer lagen, de besked som finns i förarbeten till lagen, och den vägledande dom som kom 2008.

Socialministern hävdar att dialogen mellan Försäkringskassan och sjukvården är dålig. Vilken är din bild?
– Jag och vår generaldirektör Ann-Marie Begler har besökt landets region- och landstingsledningar. Jag tycker att det finns bra fora och ett bra utbyte.

– Kvaliteten i läkarintygen är en fråga som ofta är uppe. Vi behöver ofta begära att läkarintyg kompletteras. Det gör vi i ett fall av tio, en andel som legat stabilt. Men samtidigt håller vi med doktorn 97 gånger av 100.

Regeringen betonar ert samordningsansvar. Tar ni inte det redan?
– Vi har ansvaret att samordna arbetsgivarens, sjukvårdens och Arbetsförmedlingens insatser. Det är klart att vi ska kunna göra mer och bättre. Men vi måste också kunna utgå från att arbetsgivarna och sjukvården gör sin del. Jag tror inte att det är lämpligt att Försäkringskassan går in och samordnar i exakt alla sjukpenningärenden.

Regeringen skärper kraven på Försäkringskassan. Klarar ni det utan ökade resurser?
– Vi har ett tudelat uppdrag. Vi ska bedöma rätten till ersättning, och vi ska samordna. Om vi ska lägga mer arbete på den senare delen så är vi övertygade om att mer resurser behövs.

Regeringen vill att ni ska förklara era beslut bättre. Har ni själva identifierat det här som ett problem?
– Det är absolut ett problem, det är en utmaning att förklara. Men det kan också vara så att den försäkrade förstår, men tycker att vårt beslut är svårt att acceptera. Det kommer vi inte åt.

Regeringen har satt upp målet att sjukpenningtalet ska pressas ner till 9,0 dagar år 2020. Står det målet i konflikt med era övriga mål?
– Vårt uppdrag är att bedöma rätten till ersättning, och att samordna insatserna för att hjälpa människor att komma tillbaka. Det finns ingen konflikt mellan de uppgifterna och målet för sjukpenningtalet.

– Möjligen finns en resurskonflikt. Det är viktigt att arbetsgivarna, Arbetsförmedlingen och sjukvården också gör sin del för att niodagarsmålet ska nås.