Skatteverkets siffror, som Arbetets ledarsida har specialstuderat, visar att ojämlikheten i svenskarnas uttag av rutbidrag ökade dramatiskt under förra året. De invånare som bor i våra allra rikaste kommuner, som Danderyd, Lidingö, Lomma och Vellinge har dragit ifrån avsevärt i rututbetalningar. I Danderyd fick varje invånare i snitt ett rutbidrag på 2 268 kronor utbetalat till sig av svenska skattepengar. Det är en ökning med 307 kronor sedan 2016.

Samtidigt var utbetalningen till kommuner med fattigare invånare stått stilla. I Åsele fick varje person i snitt endast 45 kronor i rutbidrag från staten. Det var en ökning med endast 12 kronor sedan 2016.

Skillnaden i mottaget bidrag för invånare i Danderyd och i Åsele är alltså hela 2 223 kronor per person.

Totalt har rutbidragen ökat med drygt 900 miljoner kronor under året, från 3,7 miljarder till 4,6 miljarder kronor, där ökningen är mycket ojämlikt fördelad. Nära var tredje ny skattekrona som betalades ut i extra rutbidrag under 2017 gick till invånare i någon av de 15 rika kommunerna som redan låg högst upp på rutbidragslistan. Invånarna i Sveriges övriga 275 kommuner fick slåss om resten.

Behöver då de som bor i Danderyd och övriga rika kommuner dessa hundratals miljoner kronor i bidrag från oss andra för att uppfylla de behov vi alla känner i vår vardag, som städning, barnpassning och allt övrigt som rutbidraget går till?

Och ska dessa tjänster hos de allra rikaste verkligen bekostas av övriga skattebetalare? Sällan har ju något bidrag som staten bekostar med hjälp av våra skattepengar haft en så tydlig koppling till rikedom, där de med högst inkomster också får högst skattebidrag.

Denna inverterade korrelation är uppseendeväckande, speciellt då det vällovliga Florence Nightingale-motiv som alla rika påstår sig värna när de tar emot bidragen, att rutbidraget ger jobb åt invandrare och andra som de påstår aldrig skulle fått jobb annars, inte alls stämmer.

Skattefinansierade arbetstillfällen kan ha en positiv effekt för såväl den enskilde som för samhället. Så till exempel är svensk vård till största delen finansierad av skatter. Men rutbidragen innebär att vi tar pengar från de arbetstillfällen vi alla har nytta av, som vården och andra ställen i ekonomin, eller för den delen hemtjänsten, och ger till de rika i Sveriges rikaste kommuner så att de i stället kan köpa personliga tjänster för våra skattepengar.

Och det är någonting helt annat.

Vad än borgerliga desinformatörer säger så trycks det nämligen inga nya pengar genom rut, inte heller trillar det ned nya pengar från månen genom rut. Varje öre som går till rut tas från något annat ställe i ekonomin, till exempel från vården och hemtjänsten.

Skattefinansierade bidrag och subventioner brukar gå till dem som har störst behov eller för att främja investeringar som anses vällovliga, som till exempel det nya investeringsstödet till dem som installerar solfångare. Men bidragen fördelas sällan utifrån normen att den som redan har mest pengar ska få störst bidrag, vilket faktiskt är rutbidragens främsta fördelningskriterium. Det är tvärs emot all ekonomisk sakkunskap om hur man får fart på ekonomin och skapar arbetstillfällen.

Rutbidragen är dock det enda skattefinansierade bidrag som får oreserverat stöd av landets lyriskt hänförda allianspolitiker.

Här nedanför följer hela listan över vad svenskarna tog ut i snitt i rutbidrag. Listan visar bidragets storlek i snitt per person i varje kommun.

 

Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets rut-statistik och SCB:s befolkningsregister.

Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets rut-statistik och SCB:s befolkningsregister.