Världens superrika drar ifrån
Världens superrika är rikare än vi tidigare anat, visar en forskargrupp som leds av den kända ekonomen Thomas Piketty som utvecklat ett nytt sätt att mäta inkomstskillnader.
Jeff Bezos, Amazons grundare, är världens rikaste person och har en förmögenhet på nästan 900 miljarder kronor.
De redan superrika håller på att bli ännu rikare.
– För 50 år sedan hade Ingvar Kamprad varit den rikaste mannen i Småland, i dag är han en av de rikaste i världen, säger ekonomen Daniel Waldenström som jobbar för Paris School of Economics.
Han är en av dem som ingår i Thomas Pikettys forskargrupp som tagit fram rapporten – World Inequality Report 2018.
Rikaste 10 procentens andel av landets förmögenhet, 2016
Källa: World Inequality Report 2018
En slutsats är att de allra rikaste håller på att dra ifrån.
På 1980-talet så hade den rikaste tiondelen i USA, Indien, Kina och Europa en förmögenhet motsvarande 30 procent av sina länders totala förmögenhet. Idag har den rikaste tiondelen nästan hälften av förmögenheten.
De som drar ifrån mest är den rikaste 0,1 procenten av världens befolkning som har ökat sin sammanlagda förmögenhet med lika mycket som den fattigaste hälften – eller 3,8 miljarder människor – sedan 1980.
Dessutom äger den rikaste 1 procenten i världen 27 procent av den totala globala förmögenheten.
– Det finns en superstjärneeffekt inom den globala ekonomin, säger Daniel Waldenström.
När ländernas ekonomier flätas samman allt mer innebär det att de som blir vinnarna får en mycket större marknad att sälja sina produkter på.
Det sker dessutom ett teknikskifte som håller på att stöpa om hela den globala ekonomin.
Automatisering och robotisering har gjort det billigare att producera varor och tjänster. Tidigare gällde den utvecklingen främst inom industrin men nu påverkas även finans- och tjänstesektorn.
Daniel Waldenström.
– Vinnarna belönas allt mer numera. De som är bra på finansiella tjänster har kunnat knipa åt sig mycket av vinsterna.
Men det är inte bara den tekniska utvecklingen som inneburit att de allra rikaste fått mer.
– Politiska beslut har fått stor betydelse, säger Daniel Waldenström.
Gapet mellan grupper har, enligt forskarna, växt sedan mitten av 1980-talet som var det årtionde som hittills varit mest ekonomiskt jämlikt i den moderna historien.
Sedan dess har många länder avreglerat sina ekonomier och skattesystemen har förändrats vilket har gynnat de allra rikaste.
Flera tidigare rapporter har slagit fast att gapet mellan fattiga och rika har ökat.
Det som gör denna studie speciell, enligt Daniel Waldenström, är att Thomas Piketty och hans forskare utvecklat en metod för att få en mer heltäckande bild.
Forskarna använder mer data från offentliga register, såsom skattemyndigheter och nationalräkenskaper. En stor del av de 175 miljoner datapunkterna som använts har handlat om att få fram en bild över hur inkomsterna har förändrats för de allra rikaste i världen.
Tidigare studier har främst fokuserat på inkomstfördelningen för hela befolkningen och i flera fall utgått från enkäter.
En annan nyhet är att forskarna tittat noggrannare på de rikas ekonomier i Ryssland, Kina och Indien.
Ryssland är, tillsammans med USA, ett land som sticker ut med sina stora skillnader mellan fattiga och rika.
I Ryssland hade den rikaste tiondelen 20 procent av landets förmögenhet 1980. År 2016 var den andelen 45 procent.
– Där har överföringen skett på vad jag anser som ett orättfärdigt sätt. Vissa har roffat åt sig stora värden och berikar sig på bekostnad av den offentliga sektorn.
Även i Europa så har de allra rikaste ökat sin andel av den totala förmögenheten.
Men utvecklingen har varit betydligt mer beskedlig än i Ryssland, USA, Kina och Indien.
Källa: World Inequality Report
Daniel Waldenström tycker att det visar att politikernas vägval spelar stor roll för om skillnaderna ska öka eller inte.
– Politiken i USA är mycket mindre omfördelande än i Europa. Konsekvensen blir att vinnarna får en större del av kakan och förlorarna en mindre del, säger han.
Daniel Waldenströms uppgift är att granska inkomstskillnaderna i Sverige. Han är ännu inte färdig med sin analys.
Sverige avskaffade förmögenhetsskatten 2007 och sedan dess saknas det bra statistik över de allra rikastes förmögenhet. Men det material som han har fått in tyder på att även svenska miljardärer dragit ifrån.
1980 hade de rikaste 50 hushållen i Sverige cirka 1 procent av den samlade förmögenheten i landet. 2016 var dessa hushålls andel av förmögenheten 6 procent.
Många av de rikaste hushållen är kopplade till ägandet av H&M och familjen Rausing som grundade Tetra Pak.
Ikeas grundare Ingvar Kamprad finns ofta inte med på listor över världens rikaste eftersom Ikea till stor del styrs av stiftelser där kapitalet är mer låst än i aktiebolag.
Samtidigt som de allra rikaste i världen blir allt rikare så finns det också en annan utveckling.
Fattigdomen i världen minskar kraftigt.
Nyligen publicerade Arbetet Global också en stor genomgång. Där skrev vi att det globala gapet mellan fattiga och rika minskar – samtidigt så ökar skillnaderna i många enskilda länder, däribland Sverige.
Det låter som en motsägelse.
Hur kan det hänga ihop med resultatet från Thomas Pikettys forskargrupp?
– Ökad handel och ekonomiskt samarbete har lyft miljarder människor ur misär och vi har fått en ny global medelklass. Men i den yttersta toppen finns det grupper som gynnats mycket mer av den här utvecklingen än vad andra har gjort, säger Daniel Waldenström.
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
