Första dejten avklarad  – vad händer nu?

Han slänger en blick på EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och sedan skrattar den svenska statsministern Stefan Löfven roat.

Man kan se toppmötet i Göteborg som en första dejt.

Jean-Claude Juncker har precis skämtat och sagt att han inte hängt med alls i vad som hänt eftersom han varit tvungen att springa mellan de olika rummen där EU-ländernas regeringschefer diskuterat arbetsmarknad och sociala förhållanden.

LÄS MER: Arbetsgivarna varnar för modell med minimilöner

Det är en god stämning som visas upp. Och mötet i Göteborg kan mycket väl bli början på en lång relation, men sådant är svårt att veta förrän efteråt.

En sak är i alla fall tydlig.

Göteborgsträffen var annorlunda. Till skillnad från vanliga EU-möten hade journalister god insikt och kunde följa regeringschefernas samtal om arbetsmarknaden via webbsändningar. Det var en öppenhet som sällan syns i EU sammanhang.

Nytt var också att de sociala frågorna gavs en så stor tyngd.
– Det var 20 år sedan sist, sa Juncker när han berättade för Stefan Löfven att han ordnat ett socialt toppmöte tidigare.

Marianne Thyssen, EU:s sysselsättningskommissionär, var också på plats i Göteborg.
– Det sänder en signal till EU:s medborgare att det är dags att göra något, sa hon under en medborgardialog på Handelshögskolan i Göteborg.

Men till skillnad från andra toppmöten fattades inga bindande beslut. EU-ledarna skrev under den sociala pelaren som består av 20 punkter som ska leda till bättre arbetsvillkor och högre levnadsstandard och minska klyftorna.

Ända sedan Jean-Claude Juncker tillträdde som EU-kommissionens ordförande 2014 har han gjort utspel som handlar om att han vill minska klyftorna inom och mellan länderna i Europa. Det är ett frieri som slagit an hos statsminister Stefan Löfven men även hos andra etablerade politiker runt om i Europa som besvärats av en växande nationalism och populism.

Den svenska och europeiska fackföreningsrörelsen gillar också uppvaktningen. LO-basen Karl-Petter Thorwalds­son tycker att det är tydligt att EU nu är på väg åt ett annat – mer socialt – håll än tidigare.

Men alla är inte lika glada över den nya väg som EU ser ut att slå in på.
– Inte minst märks det på det att nu är Svenskt Näringsliv arga och att det är vi som är glada. I 15 år har det varit tvärtom, sa Karl-Petter Thorwaldsson till Arbetet Global strax före toppmötet.

Den föreslagna förändringen av utstationeringsdirektivet är ett tecken på att en social pelare också kan få effekt. Drömmen för facken är att i förlängningen få in en skrivelse i EU:s fördrag – motsvarande grundlag – där det står att fackliga rättigheter ska väga tyngre än unionens ekonomiska friheter.

Men för att dejten ska leda till ett längre förhållande måste det hända saker nu.
– Räkna med stenhårt jobb i ett år nu, sa Luca Visentini, Europafackets generalsekreterare, som också var på plats i Göteborg.

Brådskan beror på att det hålls val till EU-parlamentet våren 2019 men EU-politikerna väntas gå in i valrörelsekoma redan i september 2018. Eftersom den sociala pelaren inte är bindande på EU-nivå är den fackliga strategin att påverka stats-, arbetsmarknads- och finansministrarna i respektive land.

Genom att hänvisa till sociala pelaren och EU-kommissionens ”sociala resultattavla” – där olika länders och arbetsmarknad och sociala villkor jämförs – hoppas facket på en förändring. Under Europafackets möte i Göteborg var många positiva till den nya väg som EU ser ut att ta, samtidigt fanns farhågor om att löftena mest skulle stanna vid vackra ord. Andra ser mindre positivt på denna första dejt.

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne har flera gånger uttryckt en oro för att den sociala pelaren kan leda till att EU stiftar fler lagar och påverkar den svenska arbetsmarknadsmodellen.