Turkiet kräver lösenord av familjer

– Dagens regering har gått längre än tidigare militärjuntor i vårt land, säger förbundsjuristen Sercan Aran. Också militären åsiktsregistrerade oliktänkande medborgare, men det skedde i största hemlighet.

”Detaljerade personuppgifter om de anställda”, heter blanketten som de cirka 22 000 arbetstagarna på statliga vattenmyndigheten (DSI) har tvingats fylla i.

READ IN ENGLISH: Turkish Surveillance invades Social Media Privacy 

Personalen måste bland annat uppge vilka tidningar de prenumererar på, vilka fackförbund och föreningar de är och har varit medlemmar i, vilka banker de har sina konton i och vilka hjälporganisationer eller stiftelser de skänker bidrag till.

En av frågorna gäller den anställdes, makes eller makas, samt alla barnens lösenord till deras konton i sociala medier.

Personalen tvingas också skriva på en fullmakt där de godkänner att arbetsgivaren loggar in på deras konton på facebook, twitter, instagram, linkedin, googleplus, tango och så vidare.

Blanketten avslutas med följande rader: ”Härmed intygar jag att uppgifterna ovan är korrekta och fullständiga. I annat fall accepterar jag ett straff enligt lagen om statsanställda och enligt brottsbalkens bestämmelser (om osant intygande, redaktionens anm.)”.

Enligt förbundsjuristen Sercan Aran, som företräder flera medlemsfack i de offentliganställdas centralorganisation (Kesk), har statsanställda på en lång rad arbetsplatser tvingats fylla i samma blankett, trots att deras fackföreningar avrått dem från att göra det.

– Den som vägrar riskerar att förlora jobbet. I bästa fall.

Det normala är att regeringen hänvisar till undantagslagarna eller de så kallade dekreten, vilka har ersatt de vanliga lagarna på arbetsmarknaden sedan den misslyckade militärkuppen förra sommaren. Men den pågående åsiktsregeringstreringen av statsanställda och deras familjer är helt oreglerad.

– Anledningen är att den strider mot vår författning som förbjuder registrering av personuppgifter, samt uppgifter om facklig och politisk tillhörighet. Åsiktsregistreringen strider också mot en rad internationella konventioner som Turkiet skrivit under.

Sercan Aran och hans kollegor på arbetarfacket Disk undersöker möjligheten att stämma staten inför en nationell eller internationell domstol för den pågående åsiktsregistreringen. Ett problem är dock att de inte kan få med sig några medlemmar som vill pröva saken i en domstol utan att de riskerar sina jobb. Ett annat problem är att landets högsta rättsliga instans, författningsdomstolen, vägrar att ta upp mål som rör det rådande undantagstillståndet.

Mustafa Senoglu är ordförande i industrifacket ESM, som har cirka 1000 medlemmar på statliga vattenmyndigheten. Enligt ESM är det  åsiktsregistreringen som ligger till grund för att en stor del av drygt 150 000 anställda i landet har fått sparken och att 50 000 oliktänkande har blivit fängslade efter den misslyckade kuppen i juli förra året.

– Jag är rädd att vi håller på att gå igenom samma katastrof som tyskarna gjorde på 1930-talet. Precis som tyskarna har vi fått en folkvald regering som använder demokratin för att avskaffa demokratin och ersätta den med en fascistisk diktatur.

Mustafa Senoglu säger att facket avrått medlemmarna från att fylla i blanketterna, eftersom frågorna strider mot gällande lagar om den personliga integriteten och föreningsfriheten.

– Men tyvärr lyssnar inte medlemmarna på oss, vilket vi kan förstå, i annat fall har de inget jobb kvar.

Också arbetarfacket Disk har rått sina medlemmar att enbart svara på de administrativt nödvändiga frågorna i blanketten och lämna de övriga frågorna obesvarade. Men även Disk-medlemmarna har lytt arbetsgivaren istället.

– Genom åsiktsregistreringen vill regeringen ha full kontroll över fackföreningsrörelsen, säger Süleyman Keskin, generalsekreterare i arbetarfacket Enerji-Sen.

Åsiktsregistreringen ingår i president Erdogans visioner om ”det nya Turkiet”, ett land utan opposition.

LÄS OCKSÅ: ”Det sker ingen åsiktsregistrering av statsanställda”

Både Disk och Enerji-Sen bojkottade ILO:s regionkonferens i Istanbul nyligen. De anser att FN:s arbetsorganisation ILO och EU borde sätta större press på den turkiska regeringen. I annat fall kommer det inte finnas några självständiga fackföreningar i landet inom kort.

Turkiet har förhandlat om EU-medlemskap sedan 2005. Men förhandlingarna har gått väldigt segt och legat på is under de senaste åren på grund av landets förskräckande meritlista vad gäller yttrande- och föreningsfriheten.

EU-parlamentet och flera medlemsländer vill avsluta förhandlingarna helt, vilket är en dålig idé som inte kommer att gagna oppositionen i Turkiet, anser landets största människorättsorganisation IHD.

– Det vore att straffa den andra hälften av medborgarna som aldrig röstat på president Recep Tayyip Erdogan och som vill gå med i EU, säger vice ordföranden Raci Bilici.

Arbetet har sökt den ansvarige vatten- och skogsministern Veysel Eroglu, generaldirektören Murat Acu och personalchefen Ayhan Demiroglu. Ingen av dem har velat svara på några frågor om åsiktsregistreringen.