Svenska företag kritiseras för handel i Västsahara

I flera år har svenska företag bedrivit affärsverksamhet i ockuperade Västsahara.

Atlas Copco, rederiet Wisby Tankers, fiskeföretaget Fiskebäck samt svenska researrangörer pekas ut.  Affärerna bedrivs trots att EU-domstolen i december förra året slog fast att affärsuppgörelser som omfattar Västsahara först måste ha den västsahariska befolkningens samtycke.

LÄS OCKSÅ – Känsligt läge i Västsahara

Konflikten i Västsahara har pågått i årtionden. I mitten av 1970-talet lämnade Spanien sin forna koloni. Därefter ockuperades landområdet av Marocko. Befrielserörelsen Polisario tog upp kampen för självständighet som pågått sedan dess.

Sverige har inte erkänt Väst­sahara som eget land, vilket ett 80-tal andra länder gjort. Men för att bedriva affärer i området krävs att vissa villkor uppfylls.
– I EU-domstolens dom från december i fjol står det att företagen ska inhämta samtycke från Västsaharas folk innan man bedriver affärsverksamhet. Längre ned står det också att befrielserörelsen Polisario är Västsaharas erkända och legitima representant enligt FN, säger Julia Finér, talesperson på Emmaus Stockholm.

LÄS OCKSÅ – Handelsministern vill utreda luckor i lagen 

Tillsammans med flera andra frivilligorganisationer publicerade Emmaus Stockholm härom veckan den gemensamma rapporten Sverige och plundringen av Väst­sahara.
– Västsaharas befolkning trixas bort, förklarar Julia Finér.

Enligt Emmaus Stockholm respekterar inte EU självt domen från EU-domstolen. För till skillnad från domen så tolkar Europeiska rådet det inte som att Polisario är liktydigt med det västsahariska folket.
– EU-kommissionen arbetar nu med att ta fram en tolkning av domen som försöker kringgå vem som representerar det västsahariska folket, hävdar Julia Finér.

Detta sker, enligt henne, samtidigt som Marocko plundrar de ockuperade områdena där det pågår godtyckliga fängslanden och tortyr.

Sverige har uppmärksammat frågan. I maj gav riksdagen regeringen i uppdrag att se till att det i handelsavtalet mellan EU och Marocko görs ett tillägg som inkluderar det västsahariska folket i kommande handelsförhandlingar.

Trots det kritiseras den svenska regeringen för att den inte tillräckligt tydligt förklarar för bolagen hur de ska förhålla sig till EU-domstolens dom.
– Vi vill att regeringen ska göra ett utlåtande till handelsinstitutioner och svenska företag om att inte verka i Västsahara så länge en politisk lösning inte är på plats, säger Julia Finér.

Det har Norge, Danmark och Nederländerna gjort.
– Sverige borde följa efter. UD har ju rekommendationer för Palestina och Israel som skulle kunna överföras på Västsahara.

Det svenska industriföretaget Atlas Copco tillbakavisar däremot kritiken och tolkar EU-domstolens dom på ett helt annat sätt.
– Den har inget att göra med huruvida vi kan sälja till Marocko eller inom Marocko, säger Ola Kinnander, företagets pressansvarige.
– 2008 sålde vi tre borriggar till ett marockanskt bolag som används i Västsahara. I dag har vi ett avtal om service för dem, säger han och tillägger att efter 2008 har ingen utrustning sålts till området.

AP-fonderna pekas också ut i rapporten. Flera av fonderna har investerat pensionspengar i svenska och utländska företag som är verksamma i Västsahara.

AP-fondens chef för strategi och hållbarhet, Tobias Fransson, bekräftar att fonderna har investeringar i Atlas Copco som motsvarar runt 4 miljarder kronor (inte 9,2 miljarder som uppges i rapporten).

Gert Lundstedt

Fotnot: Rapporten har tagits fram av följande parter: Emmaus Stockholm, Emmaus Gävleborgs Biståndsgrupp, Brödet & Fiskarna, Svenska Västsaharakommittén, Tidskriften Västsahara och Kommittén för Västsaharas kvinnor