Rätt att kräva ut lönen från arbetsgivarens kund
Byggjobbare ska kunna kräva det företag som anlitat deras arbetsgivare på lön om pengarna inte betalas ut. Det innebär ett lagförslag som väcker starka reaktioner.
”En pragmatisk och rättssäker lösning” skriver LO. ”Förslaget är systemfrämmande och undergräver den svenska modellen” skriver Svenskt Näringsliv.
Lagförslaget, som presenterades i somras, är tänkt att göra det enklare för bygg- och anläggningsarbetare att få lön. Ofta ringlar kedjorna av entreprenörer långa i byggbranschen, med många bolag på varje arbetsplats.
Högst upp finns huvudentreprenörer med helhetsansvar, längst ned företag som ansvarar för någon mindre del av projekten.
Det nya regelverket är tänkt att ge anställda som inte får ut lön rätt att gå vidare med kravet till det företag som anlitat hens arbetsgivare. Om denne inte heller betalar, och själv inte är huvudentreprenör, blir huvudentreprenören skyldig att göra det.
Den som betalat skulden ska sedan ha rätt att kräva pengarna från den ansvarige arbetsgivaren i efterhand.
Förslaget är ett sätt att anpassa reglerna efter EU-krav. Nu har remissvaren kommit in.
Fack och flera myndigheter välkomnar lösningen, medan arbetsgivarna är kritiska.
Ekobrottsmyndigheten tror att ett huvudentreprenörsansvar kan vara brottsförebyggande. De vill att man utreder om huvudentreprenörer även kan få ansvar för att betala skatter och sociala avgifter om underentreprenörer betalat svarta löner. Skatteverket har samma önskemål.
LO vill också gå längre än föreslaget. De vill att reglerna ska gälla hela arbetsmarknaden. Samtidigt betonar de att man måste ha rätt att ersätta lagen med kollektivavtalade lösningar, något som också ingår i förslaget.
Byggnads svar följer samma resonemang. Även Sveriges Ingenjörer vill att förslaget byggs ut, med skärpta regler och till att gälla alla branscher.
Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier och Installatörsföretagen vänder sig helt mot förslaget. De menar att det går mycket längre än vad EU kräver.
”Förslaget missgynnar seriösa företag och gynnar de som inte sköter sig. Förslaget skapar inte incitament att göra rätt för sig” skriver Svenskt Näringsliv. De menar att det inte är bevisat att problemen med löneutbetalningar finns.
Vidare slår de fast att det redan finns lagregler, myndigheter och domstolar för att hantera om företag inte sköter sig. I och med förslaget tycker de att det ansvaret vältras över på seriösa bolag.
Sveriges Byggindustrier kastar fram en egen lösning i sitt remissvar; en sorts försäkring som endast ska gälla utstationerade arbetares rätt till minimilöner.
Även Advokatsamfundet avstyrker lagförslaget, bland annat för att det inte anses utrett hur stort problemet är.
Fakta: Förslaget
• Flera förslag om huvudentreprenörsansvar i byggbranschen har varit ute på remiss. Nu föreslås att dessa regler börjar gälla 1 juni 2018.
• Huvudförslaget är att först arbetsgivarens uppdragsgivare och sedan huvudentreprenören ska kunna bli ansvariga för utebliven lön. I förslaget finns en alternativ variant där endast uppdragsgivaren kan få betalningsansvar.
