Idkerberget

Efter kilometer av landsväg och tät barrskog öppnar sig den lilla byn Idkerberget med 244 invånare. Luften är krispigt sensomrig i det tidigare gruvsamhället, Sverigedemokraternas starkaste fäste i Borlänge.

I korsningen ligger återvinningsstationen och det faluröda kapellet som sålts till en privatperson. En skylt, ”stängt tills vidare”, hänger på biblioteket, några skolbarn är på väg till lunch.

Leif och Liselott Svensson har precis lastat på folkracebilen på flaket. Snart bär det av till Karlstad, men de hinner prata en stund.

– Jag blir rädd när jag tänker på vad som ska hända med välfärden som vi byggt upp, säger Liselott Svensson, som har varit lokalvårdare i industrin men som nu arbetstränar till följd av artros.

Liksom sin man och nära 28 procent av väljarna i byn röstade hon på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet 2014.

Hon bröt med Socialdemokraterna. Leif Svensson, tidigare industriarbetare och nu egenföretagare inom svets och hydraulik, sa farväl till Moderaterna.

Främst handlar deras partibyte om invandringen, de tycker att det kommit för många asylsökande.

Liselott Svensson säger sig visserligen förstå flyktingarnas ”förtvivlan”.

– Jag kan tycka lite synd om dem. Socialdemokraterna har tagit in dem utan att hjälpa dem, säger hon om asylsökande som kommit till Borlänge.

Jag blir rädd när jag tänker på vad som ska hända med välfärden som vi byggt upp

Liselott Svensson

Leif Svensson, som slutat justera flaket, menar att mycket förtigs; han litar inte på den statistik som redovisas.

För just Borlänges del visar siffrorna att sett till invånare är antal anmälda brott lägre i dag än för tio år sedan. Anmälda sexualbrott har ökat, medan våldsbrott, misshandel, snatteri, våldtäkt och rån ligger på en liknande eller lägre nivå än 2007. Men, menar Leif Svensson:

– Det är mycket som tystas ner.

Liselott Svensson är bestämd i sin uppfattning: integrationen brister. Hon vill ha ”ordning och reda” och därför röstar hon på SD.

Hon upplever orättvisor mot dem som är uppvuxna här. Talar man om sådant kallas man emellertid för ”rasist”, förklarar Liselott Svensson. Men i flyktingars och invandrares kölvatten kommer det mest ”bara hemskheter”.

– De slår ihjäl människor som de slår ihjäl en fluga.

Det här är den mest långtgående, men långt ifrån den enda, kommentaren på samma tema under Arbetets besök i Borlänge. Mycket sägs öppet. Och fastän Liselott Svensson flera gånger under intervjun upprepar ”Jag står för vad jag säger” så får det räcka så här.

Romme

Stålverksarbetaren, IF Metall-medlemmen och den lokala SD-politikern Stefan Andersson parkerar sin blå Mercedes utanför restaurang Officerssalongen vid gamla Dalregementet, knappt en mil från Borlänges stadskärna.

Han har välstruken, vit skjorta och i handen ett anteckningsblock med nedskrivna hjärtefrågor.

– Vi är ett parti som företräder svenska medborgare. Vi sätter våra skattebetalare i första hand.

Stefan Andersson började som VVS-lärling, blev fackligt engagerad och var tidigare socialdemokrat – i ett Borlänge som partiet styrt sedan 1944. Men numera tillhör han SD, som med sina tolv fullmäktigemandat blev kommunens näst största parti i senaste valet.

Jag blev inte Sverigedemokrat över en dag. Det var nog en process på tre år innan jag tog steget

Stefan Andersson

– Jag blev inte Sverigedemokrat över en dag. Det var nog en process på tre år innan jag tog steget. Det var det här med invandringsfrågan. Jag upplevde att det började att bli ohållbart.

Bland det som fått honom att byta parti nämner han hedersproblematik, att han tycker att invandringen bidrar till att urholka välfärden, att många patienter får vänta för länge på vård.

Han talar om kulturkrockar och utanförskapsområden. Han anser att regeringen tappat greppet och han berättar om en vän som blivit rånad av en invandrare.

Stefan Andersson på sin arbetsplats.

Stödet för Sverigedemokrater bland arbetare har mer än fördubblats sedan maj 2014, till 19 procent i SCB:s partisympatimätning om vilket parti man ligger närmast.

Det kan jämföras med motsvarande siffra för svenskarna som helhet, som ligger på 13,5 procent.

Ungefär en tredjedel av SD:s väljare i riksdagsvalet 2014 var medlemmar i LO-fack, mer än hälften jobbade i arbetaryrken. Mycket mer än väljarkåren i stort, berättar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Men bilden av att det bara är lågutbildade, unga arbetare på landsbygden – eller arbetslösa – som röstar på SD är fel, påpekar Henrik Ekengren Oscarsson. SD växte i de flesta grupper i senaste valet.

I stället handlar det, som med många andra partier, om de åsikter man har. I arbetaryrken handlar stödet om inställning i frågor som rör invandring, mångkultur och i vilken utsträckning man känner sig sviken av samhällets eliter.

– Sverigedemokraterna har blivit lite av en lägereld för elitmisstro, välfärdsmissnöje, protester mot ett mångkulturellt samhälle och ökad globalisering, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Och den typen av uppfattningar är helt enkelt vanligare bland människor som råkar vara arbetare, förklarar han.

”Jag passar på den”, säger SD-politikern Stefan Andersson som svar på frågan om varför det är vanligare att arbetare och män röstar på hans parti.

Forskningen pekar på att SD-väljare är mer skeptiska till ett mångkulturellt samhälle. Är du det?
– Nej, jag är inte skeptisk. Jag inser att förr eller senare brister det om det blir för mycket.

Efter turbulens med avhopp och uteslutningar är Stefan Andersson nu gruppledare i fullmäktige. Fyra tidigare partikamrater är politiska vildar.

I Borlänge har diskussionen om partiets nazistiska rötter flyttat obekvämt nära.

En av ledarna för Nordiska Motståndsrörelsen, Pär Sjögren, som tidigare varit ersättare fick nyligen en ordinarie SD-stol eftersom hans namn skrivits på partiets valsedlar.

– Det är inte bra, absolut inte. Det skadar vårt förtroende. Vi vill att Pär avsäger sig sin plats och ger oss tillbaka vårt mandat, säger Stefan Andersson.

Jag inser att förr eller senare brister det om det blir för mycket

Stefan Andersson om ett mångkulturellt samhälle

Vid sidan av sitt heltidsjobb på SSAB sitter Stefan Andersson också sedan senaste valet i kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.

De lätträknade SD-motioner som kommit in sedan valet 2014 handlar bland annat om att utreda kommunens tillgång på vaccin, ett nytt övergångsställe och avgiftsfria bussresor för pensionärer. Men efter tre år har Stefan Andersson själv inte lagt ett enda eget förslag.

– Nej, jag har varit väldigt dålig på det om jag ska vara ärlig. Det har varit tufft att komma in i politiken och sätta sig in i allting. Helst när man har jobb.

Tror du att väljarna väntar sig fler förslag?
– Absolut, det tror jag. Och mer debatt i talarstolen. Det har de rätt att kräva också.

Se intervjuer från Borlänge

SSAB, Borlänge

En pensionerad stålverksarbetare går i sakta mak mot bastun inne på SSAB-området. Han får fortfarande komma hit.

Före 1970-talets stålkris var det som hette Domnarvets Jernverk som en liten stad, med 7 500 anställda. Industrin hade då länge gått på högvarv och tuffat på inte minst med hjälp av arbetskraftsinvandrare. I dag är de anställda strax under 2 000.

Arbetslösheten i Borlänge är som i övriga riket låg bland inrikes födda. Bland utrikes födda är den högre än i riket i stort. Det tar tid att lära sig språket, och många behöver validering och utbildning. Dalarna är ett av de län som tagit emot flest nyanlända utan gymnasieutbildning.

Men enligt Arbetsförmedlingen Dalarna får även dessa jobb i högre utsträckning än tidigare och de nyanlända behövs för att täcka upp bristen i flera sektorer.

När skjortan byts mot SSAB:s rock och hjälm får SD-politikern och operatören Stefan Andersson en större säkerhet och detaljrikedom i sina redogörelser. Här ligger de tunga järnblocken, som sedan valsas ner till tunt men kraftfullt stål.

För ungefär ett år sedan ville han kandidera som förtroendevald på sin avdelning. Men han backade för att han upplevde motstånd från klubben.

– Jag tycker att det är tråkigt att de blandar in partipolitiken. De ska företräda arbetarna i deras frågor, säger han.

Det går inte ihop att vara fackligt förtroendevald och SD-politiker, tycker Sture Bergvall, ordförande för Järnbruksklubben på SSAB. Värderingarna är alltför olika.

I en hörnlokal på fabriksområdet sitter hans fackliga företrädare – och de som i valet nästa år ska kämpa mot hans åsikter och parti. Järnbruksklubbens ordförande Sture Bergvall tycker inte att det går ihop att vara förtroendevald och SD-politiker.

– Så att när man kliver ut från arbetet ska man gå till kommunen och tycka något helt annat?

Enligt IF Metall centralt går rollerna inte att kombinera. Medlemmar ska kunna lita på att en förtroendevald företräder dem – oavsett religion, etnicitet eller sexuell läggning.

Förbundet lyfter fram partiets främlingsfientliga åsikter, LO har gång på gång pekat på de nazistiska rötterna.

Men Stefan Andersson är ingen nazist, ingen rasist, säger han och lyfter fram sitt uppdrag som nämndeman i Svea hovrätt.

– Jag har fått förtroende att fria och döma folk i Svea Hovrätt. Jag kan till och med vara med och döma folk till livstids fängelse.

En inramad Olof Palme tittar ner från väggen. Järnbruksklubbens ordförande Sture Bergvall hoppas ändå att LO:s strategi – att visa att SD är ett löntagarfientligt parti – ska fungera.

Man slår ju för öronen och tittar bara på en liten bit, invandringen

Sture Bergvall

Men många av SD-sympatisörerna är ju bara fokuserade på en sak, konstaterar han:

– Man slår ju för öronen och tittar bara på en liten bit, invandringen.

Och sedan spelar sannolikt en annan sak också in, tror han.

– Arbetare har ju alltid varit emot överheten, man vill gärna gå emot etablissemanget.

Kvarnsvedens pappersbruk

Inne på Pappers avdelning 50 hänger arbetarromantiska verk från klubbens 100-årsjubileum.

En tavla föreställer en orkester. Förr skramlade man till instrument så att arbetarna kunde spela i första maj-tåget, berättar tidigare ordföranden Sonny Waern som snart går i pension.

Han märker inte specifikt av SD-stödet, men främlingsfientlighet och rasism ser han.

Det har kommit klagomål om att det fällts främlingsfientliga kommentarer

Sonny Waern

– Det är det som märks här. I Borlänge är det mycket somalier, så det är dem man riktar in sig på.

– Det är inte bara i fikarummen, det är värre än så, säger Sonny Waern. Nuförtiden har hela skiftlaget headset och då hör ju alla när någon pratar. Det har kommit klagomål om att det fällts främlingsfientliga kommentarer.

Klubben har tagit fram en värdegrund tillsammans med företaget. Men det krävs mer.

Förutom att rekrytera fler anställda med olika bakgrund – bara 5–10 av de drygt 500 anställda har bakgrund utanför Norden uppskattar Sonny Waern – måste företaget ta mer ansvar för samtalstonen.

– Det här är en arbetsmiljöfråga. Men vi känner att vi jobbar lite i motvind.

Almas Café, Borlänge centrum

Undersköterskan Lena Johnsson tar en klunk kaffe och suckar när Sverigedemokraterna kommer på tal. Hon jobbar fackligt för Kommunal, är vice ordförande i LO-distriktet i Dalarna och Gävleborg och S-politiker i Falun.

Hon har stött på SD-åsikter och främlingsfientlighet främst inom de mansdominerade LO-facken men också bland Kommunals medlemmar.

Ofta är det sådant man hört, läst och sett, det handlar om ”de där andra”.

– Deras upplevelser kan man inte ta ifrån dem. Vi har ofta en inre rädsla för allt okänt, säger hon.

– När finnarna kom hade alla knivar, trodde man. Det är rädsla och okunskap, säger Lena Johnsson, som är undersköterska och vice ordförande i LO-distriktet Dalarna/Gävleborg.

Men snacket gick likadant när Lena Johnsson bodde i Tjärna Ängar på 1970-talet.

– När finnarna kom hade alla knivar, trodde man. Det är rädsla och okunskap.

Nu har Borlänge tagit emot många nyanlända, konstaterar hon.

– Det märks. Men vi behöver dem i arbetslivet, det finns arbete. Men det är svårt att få alla i jobb på en gång.

Man måste fråga: Varför är du rädd?

Lena Johnsson

I hennes LO-distrikt har de utbildat handledare, som ska hjälpa förtroendevalda att våga ta diskussioner på arbetsplatserna.

– Man måste fråga: Varför är du rädd? Säger en medlem ”de kommer hit och tar våra bostäder”, så kanske man kan prata om hur vi ska jobba för att bygga bostäder.

Hennes recept för att mota SD-sympatier är att öka jämlikheten. Och tvärtemot SD-politikern Stefan Andersson påpekar hon att facket måste driva frågor politiskt – allt går inte att påverka genom avtal.

Tjärna ängar

Några kilometer från Borlänges stadskärna ligger trevåningshusen med rostrött, gult och blått, från 1970-talets miljonprogram. Ibland kallas stadsdelen för ”Lilla Mogadishu”, efter den somaliska huvudstaden.

I juni listade polisen Tjärna ängar som ett nationellt ”utsatt område” med låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället.

Jag tror inte det finns förståelse för andra kulturer, tankar och idéer inom SD

Maryam Mohamed

Här röstar få på SD. Utanför Hemköp stannar Maryam Mohamed, 20, till.

– Jag tror inte det finns förståelse för andra kulturer, tankar och idéer inom SD. I Idkerberget vill man behålla det gamla Sverige.

Men SD-politiker har rätt att tycka, yttrandefriheten är bra.

– Men det känns som att de går över gränsen, säger Maryam Mohamed.

En man som vill vara anonym pratar om nazisterna som demonstrerat i både Falun och Borlänge, att de hatar honom och andra som flytt från krig.

Är han rädd? Nej, men kanske om SD blir största parti.

Borlänge

INVÅNARE 50 988 invånare (2015). Drygt 16 procent av invånarna är utrikes födda. Källa: borlange.se

POLITIK Socialdemokraterna gjorde ett rekordval 1996 med 36 av 61 mandat. Sedan dess har stödet sakta sjunkit vid varje val och partiet har nu 22 mandat. SD har 12 mandat.

ARBETSLIV Fram till slutet av 1970-talet dominerades kommunens näringsliv av industrisektorn. Under senare år har industrins andel av arbetstillfällen minskat, och sektorn sysselsätter numera endast 14 procent av de förvärvsarbetande. De största industriföretagen är SSAB (tillverkning av varmvalsade band och bandplåt samt kallvalsad och metalliserad plåt) och Stora Enso Kvarnsvedens Bruk (tidnings- och journalpapper), båda i centralorten. Andra större arbetsgivare är kommunen själv, landstinget och Trafikverket. Källa: NE.se

SD-väljaren - en sammanfattning

• MAN Drygt 6 av 10 SD-väljare var män i riksdagsvalet 2014.

• LO-ANSLUTEN 29 procent är med i ett LO-förbund. I hela väljarkåren är 20 procent med i något av LO-förbunden.

• ARBETARE 54 procent har ett arbetaryrke, att jämföra med 39 procent hos hela väljarkåren. 36 procent har ett tjänstemannayrke. (52 procent hos hela väljarkåren.)

• LANDSORTSBO SD-väljare har oftare än andra vuxit upp i landsbygd eller mindre tätort.

• LÅG TILLIT SD-väljare har lägre tillit till andra och en mer negativ människosyn än övriga väljare, enligt en studie från Södertörns högskola. En sådan syn kännetecknas av att man tror att människor är egoistiska och kalkylerande. En god människosyn handlar om att människor förtjänar respekt villkorslöst och ska få hjälp om de behöver det.

Källor: Svenska väljare, av Henrik Ekengren Oscarsson och Sören Holmberg. Varför röstar vi som vi gör, forskningsprojektet Polor, Södertörns högskola.