Under helgens kongress stod det klart att SSU, LO:s och Socialdemokraternas gemensamma ungdomsförbund, oroar sig för framtiden.

Medlemsantalet har i någon mån svikit men mer alarmerande är det så kallade ungdomsgapet, att fler äldre än unga röstar på Socialdemokraterna. Naturligtvis bör detta faktum i lika stor utsträckning oroa moderpartiet där politiken beslutas. Men det finns också anledning att se över var politiken bedrivs.

I dag är de flesta SSU-aktiva studenter och skolungdomar. På arbetsplatserna däremot, är SSU som LO:s ungdomsförbund mer osynligt.

Ändå jobbar mängder av ungdomar i en ålder då de bör vara politiskt aktiva och kan vara verksamma i ett ungdomsförbund.

Den verklighet som många möter av osäkra arbetsförhållanden, sms-anställningar, allmän visstid och liknande kopplas dock mer till det fackliga arbetet på arbetsplatsen än till något politiskt arbete.

Ändå är det i högsta grad politiska beslut som reglerar vad som ska tillåtas på en arbetsplats.

Den just avslutade SSU-kongressen satte upp nya mål för att komma ut på skolorna och för att öka sitt medlemsantal.

Förhoppningsvis ser de också vikten av att nå ut till arbetsplatsernas ungdomar i sin färd mot större delaktighet.