Under Liberalernas dag i Almedalen säger sig Jan Björklund stå på de svagas sida och hävdar att han slår ett slag för den nya underklassen. Men det liberala ledordet ”frihet” leder helt fel. Det är inte de svagas frihet, utan den övre medelklassens, som Björklund egentligen värnar.

Jan Björklund tar såhär på Almedalsveckans andra dag avstamp från sin egen uppväxt genom en artikel i SvD. Centrala liberala värderingar styr texten, där Björklund personifierar den lyckade liberala klassresenären.

Frihet är liberalismens mest tydliga ledord, som Liberalerna med sitt namnbyte och med sin retorik gör allt för att reclaima. Men friheten som Jan Björklund säger sig värna är inte bruksortspojkars som slagits mot ”kollektivismen” som i hans egen berättelse.

Under pressträffen pratar han om klassklyftor som måste slutas och om utanförskapets offer. De riktigt ofria är enligt partiledaren de nyanlända som inte ges tillträde in i samhället. Det är de utlandsfödda som saknar arbete och är utan förvärvsinkomst. Under pressträffen beskriver partiledaren med bekymrad min problembilden – men också lösningarna. Det finns nämligen en lättillgänglig utväg för frihet. Att skapa många fler enkla jobb till lägre inkomster.

Att enkla jobb och låglönejobb skulle vara lika med frihet är en förenkling och ett ogrundat antagande. I rapporten ”Språngbräda eller fallucka – en analys av enkla jobb och working poor i Sverige” (Tankesmedjan Tiden, 2016) jämför jag SCB-statistik mellan svensk- och utlandsfödda personer i enkla jobb. Studien tittar på vilka som har dessa jobb just nu, men också på hur inkomstnivåerna ser ut bland dessa.

En väldigt tydlig observation utifrån statistiken är att de enkla jobben är rigida, de är inga språngbrädor vidare. Detta gäller främst för utrikes födda, oavsett vistelsetid eller utbildningsnivå. Dessutom är lönenivåerna betydlig sämre bland samma grupp. Working poor, arbetande fattigdom, är en verklighet där utlandsfödda dominerar. Men att leva i fattigdom och vara fast i ett slitigt, monotont jobb är väl att vara ofri om något?

Utifrån Björklunds förslag om enkla jobb som befrielse för nyanlända går det att dra flera slutsatser vad gäller den egentliga innebörden av Liberalernas frihetsbegrepp.

Frihet enligt Liberalerna betyder otvetydigt olika saker beroende på ursprung. Frihet för dig som nyligen kommit till Sverige är inte att ha ett yrke som du väljer själv, som du tycker om eller som du mår bra av. Att ha möjlighet att, som Björklund själv, kunna drömma sig vidare och bli vad som helst, är endast för de som är födda i Sverige.

Frihet är inte heller att som nyanländ tjäna tillräckligt med pengar för att kunna erbjuda sina barn framtida möjligheter, eller att själv kunna integreras i det svenska samhället.

Frihet innebär däremot för höginkomsttagare att kunna betala för allt fler tjänster som personer i låglönesektorn kan utföra.

Nej Björklund, du har fel. Fler enkla jobb och lägre löner ger bara mer ofrihet och större ojämlikhet. Klassklyftor sluter vi genom att erbjuda mer – inte mindre frihet – till alla dem som har det sämst ställt.