Hårt arbete och långa pass. Men gemenskapen ombord gör att många i Stena Danicas besättning älskar jobbet som varje dag går tur och retur Göteborg-Fredrikshamn.  

Foto och text: Nora Lorek

Lastbilarna står uppradade i vårsolen som har börjat komma fram bland molnen i Göteborg. Inne på Stena Danmarks terminal står redan några som väntar på att få fylla sina pirror med ölflak på hemvägen. En dag på Stena Danica har precis börjat.

Vänd mobilen för att lättare se bildspelet

Dag in och dag ut går färjan mellan Göteborg och Fredrikshamn. Lastbilschaufförer, småbarnsfamiljer på semesterresa och ihärdiga ölköpare samlas på färjan under den tre och en halv timme långa färden över Kattegatt.

Kapten och styrman styr ut genom Göteborgs skärgård. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Sjökaptenen Ronny Pettersson förbereder för att lämna hamn trots att killarna på däck meddelat att en bil saknas.

– Det händer att vi väntar nån minut om de ringer men maskinerna går ju, så förbrukningen ökar rätt mycket för den lilla tiden som vi ska ligga kvar i hamn, förklarar han.

Kapten Ronny Pettersson. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Kaptenens tolvtimmarsdag börjar halv åtta när befälhavarna löser av varandra.

– Det är viktigt att få veta om alla maskiner funkar och om all personal är ombord eller nåt oväntat har hänt.

Klockan 9:10 är det dags för avfärd.

– När vi passerat Trubaduren och Vinga där borta ska jag gå över till kontorsarbetet, säger Ronny Pettersson och lämnar över till styrman.

Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Några däck ner samlas de första gästerna i baren. Gästvärden Kristina Björner Dahllöf ställer fram presentkort, choklad och vinflaskor.
För många är Kristina Björner Dahllöf, som jobbat på färjan i tolv år, den första och sista de ser ombord.

– Alla är olika men lika viktiga. Jag har en del stammisar som jag känt i många år som ibland kommer för att ge mig en en kram.

”Bertil 15”. Bingon har börjat och på fyra rader har precis ett presentkort och räksmörgås med kaffe delats ut. Susanne Blomgren från Partille har inte ens fått ihop tre rader men håller hoppet uppe.

– Jag vann precis 10 000 kronor i en av automaterna, det är helt otroligt!

Gästvärden Kristina Björner Dahllöf ropar ut bingosiffror. Hon har haft många olika jobb under sina 12 år på Stena Danica men att vara gästvärd är hennes favorit. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

De senaste två åren har hon åkt med Danica en gång i månaden, för det mesta på tisdagar.

– På tisdagar brukar jag ta med mig min mamma och extramamma för bingon, då kommer de ut lite. Ibland blir det onsdagar i stället, då är det dansband.

Susanne Blomgren och Rahiny Perez har precis fått Bingo. Marie Fogelström får nöja sig med vännernas vinst för i dag. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

På ett annat däck har Sandra Magnusson precis blivit klar med att städa och bädda i hytterna och väcka lastbilschaufförerna.

– De är ju ute och kör långa sträckor så de flesta är tacksamma för den lilla sömn de kan få, säger hon.

22-åringens tjänst går ut på att arbeta där hon behövs mest. Hon bäddar kojer, hjälper till i caféet vid frukost, lunch och middag och städar uppehållsrum.

– Det blir ju många pauser däremellan så det är inte lika rörigt som det kanske låter. Men jobbar man till tio på kvällen och ska upp vid halv sju igen blir det inte mycket annat än sömn på fritiden.

Sandra Magnusson har väckt lastbilschaufförerna och börjat bädda om i hytterna. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Hon bor som de flesta andra ombord under sin arbetsvecka. Just nu har Sandra Magnusson en hytt med dusch för sig själv. Men även när hon om somrarna måste dela hytt är det värt det, enligt henne.

– Det bästa är att få vara ledig en vecka mellan passen, det blir ju lite som semester. Den friheten är fantastisk!

I köket står Erik Ekeroth och lagar mat åt chaufförerna. Värmen gör det omöjligt att röra sig mer än nödvändigt och bara de små fönstren med utsikt mot Fredrikshamn får en att komma ihåg att färjan håller på att lämna hamnen. Erik Ekeroth byter båt var tredje månad.

– Det är kul att byta fartyg, man får träffa nya människor och lära sig nya arbetssätt.

Han började här som sommarjobbare när han läste hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet. Stämningen bland kollegorna och arbetssättet att jobba en vecka, vara ledig en vecka fick honom att fastna för det.

Än så länge fungerar det bra. Det enda Erik Ekeroth är osäker på är hur det blir när han så småningom vill skaffa familj.

Erik Ekeroth, 25 och från Göteborg, kock på Stena i 4,5 år. På Stena Danica i några månader eftersom han byter båt var tredje månad. En dag på Stena Danica mellan Göteborg och Fredrikshamn. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Men många av kollegorna har klarat det bra när de skaffat barn.

– Det som är surt är att man missar en del hemma med kalas och annat. Så blir det när man är ute på vattnet hela veckan.

I butiken står Mange och Mackan och väljer ut några flaskor whisky för provsmakning.

– Det vi säljer mest är öl, säger Marcus ”Mackan” Skoog och räknar ut att det blev 95 040 burkar på deras rekorddag, när de sålde 44 pallar.

Bakom honom hjälper Magnus ”Mange” Carlsson en kvinna att spänna fast ölflaken på pirran. Han har jobbat på Stena sedan 1980-talet, på Danica de senaste 25 åren. För Marcus Skoog är arbetskamraterna en viktig del av jobbet. När han jobbar tisdag till måndag, mellan 8 och 21, blir det inte mycket tid över för annat umgänge.

– Det är väl nackdelen med jobbet; att det är så svårt att träffa vänner som jobbar nio till fem.

Magnus Carlsson och Marcus Skoog förbereder för whiskyprovning. Men det som säljer bäst är öl. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Vi börjar närma oss Göteborg igen. Nere i maskinrummen har Rasmus Rees börjat laga en pump i djungeln av rör.
Han studerar till sjöingenjör och är vikarierande motorman.

– Det brukar alltid vara lika mycket jobb, oavsett var längs vägen vi är. Allt ska ju underhållas, säger Rasmus Rees som har vant sig vid att krypa bland oljiga pumpar.

I fartygets buk, maskinrummet, lagar vikarierande motorman Rasmus Rees en oljepump. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Uppe på bryggan förbereder sig kapten Ronny Pettersson för ankomsten till Masthuggskajen i Göteborg.

Framför bildäcket står båsen (båtsman) Göran Björk med kollegorna och förbereder förtöjningen som går på bara några minuter. En kollega i land tar emot tamparna som kastas och kort därpå börjar killarna vinka bilar och lastbilar åt rätt håll för att tömma däcket.

Båsen Göran Björk och matroserna Benny Patriksson och Thomas Svensson väntar på klartecken för förtöjning i Göteborg. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Klockan är tjugo i sex och Göran Björk har tjugo minuter innan nya trafikanter ska köra på.

– Det är skönt att få lite sol, luften ombord är alltid rätt dålig och så finns det ett surr som man aldrig blir av med, säger han.

Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Båsen jobbar från halv åtta på morgonen till sju på kvällen och bor ombord eftersom han tillhör säkerhetsbemanningen.

– Jag har ju sett på senare år hur man börjar bli lite mer seg mot slutet av arbetsveckan. Sover jag dåligt är det riskabelt att jobba så länge.

Yrkestrafik till kontinenten ska samsas med ölköparnas bilar. Däcksmännen vet hur bildäck ska tömmas snabbt. Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

– Men så älskar jag ju jobbet och att vara ute med vårt sammansvetsade gäng. Här har vi ingen hierarki, det är jätteviktigt för mig.

Färjan börjar lastas och bilarna vinkas på av Göran Björk samtidigt som nya passagerare välkomnas av Kristina Björner Dahllöf några däck högre upp.

40 minuter senare är det dags för Danica att gå från kajen igen. Mot Danmark och nästa arbetspass med fler bingovinster, whiskyprovningar och spring mellan hytter och kök.

Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).

Foto: Nora Lorek (klicka på bilden för att se den större).