klimaprojekt

Ett projekt för att hjälpa etiopiska jordbrukare med anpassning till torka och klimatförändringar fick inte finansiering från FN:s gröna klimatfond. Foto: William Lloyd-George/IPS

Klimatförändringar gör fattiga länder fattigare. Trots det investeras främst i gröna energiprojekt i medelinkomstländer.

FN:s gröna klimatfond ska stödja utvecklingsländer genom insatser för klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser. Nyligen beslutades dock att fonden inte ska stödja ett projekt för att hjälpa jordbrukare i Etiopien att klara torka.

Endast två av åtta projekt som ska tilldelas finansiering på motsvarande 755 miljoner dollar från den gröna fonden finns i låginkomstländer.

– De 48 minst utvecklade länderna i världen har sämre förmåga att hantera klimatförändringarna än andra länder, säger Raju Pandit Chhetri, som deltog vid det senaste mötet för FN:s gröna klimatfond.

Enligt den gröna klimatfondens styrelse var projektet i Etiopien för inriktat på fattigdomsbekämpning och hade inte tillräckligt fokus på klimatförändringarnas effekter.

Raju Pandit Chhetri som är chef för Prakriti Resources Centre i Nepal säger att det inte är så enkelt att skilja på insatser för bekämpning av fattigdom och klimatanpassning.

– Att avslå en ansökan som gäller utsatta samhällens klimatanpassning är ganska anmärkningsvärt enligt mig. Klimatförändringar innebär ytterligare ett problem för fattiga samhällen. Bristen på mat och vatten blir större. Arbetstillfällen inom jordbruk och turism kommer att försvinna, säger han.

Redan 2009 kom världens regeringar överens om att skapa en grön klimatfond som 2020 skulle fördela 100 miljarder dollar årligen till utvecklingsländer.

Fonden har börjat dela ut pengar men det mesta ser ut att hamna på samma ställen, säger Clare Shakya, chef för klimatfrågor vid Internationella institutet för miljö och utveckling, IIED.

– Alltför ofta är det svårare att arbeta i de fattigaste länderna, det är svårare att arbeta på lokal nivå med de här frågorna, så många investerar i projekt som är lättare att genomföra, säger Clare Shakya.

Hon säger att stora givare gör samma saker, på samma platser, vilket innebär att stora delar av befolkningar inte får tillgång till medel.

Prioriteringen att minska utsläppen är en anledning till att länder som Nepal går miste om medel. Nepals energianvändning är så låg att utsläppen utgör runt 0,0027 procent av de globala utsläppen, enligt Raju Pandit Chhetri.

För Nepal är det därför mer aktuellt att söka stöd för klimatanpassning än utsläppsminskningar.

– Energianvändningen i världens fattigaste samhällen är så låg att öka tillgången till grön eller icke-grön energi kan hjälpa dem att anpassa sig till klimatförändringarna, säger Clare Shakya.

IPS