Nyheter

Lista: Detta innebär uppriven lex Laval

Regeringen har föreslagit att lagen lex Laval från 2010 rivs upp och att rätten att kräva svenska kollektivavtal av utländska företag stärks. Vi listar vad en sådan lagändring skulle göra för skillnad i praktiken.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) på en byggarbetsplats i Ulriksdal i Solna. Bild: Claudio Bresciani / TT

Som Arbetet tidigare har berättat har regeringen i veckan lagt fram en proposition, ett förslag till riksdagen, om stärkt rätt att kräva kollektivavtal av utländska företag som skickar anställda på tillfälliga jobb i Sverige (så kallad utstationering). För att bli verklighet måste förslaget också röstas igenom i riksdagen.

Alliansen har varit emot, men Sverigedemokraterna gick innan jul ut med att de stöttade förslag med den inriktning som regeringen då presenterat i en debattartikel i Aftonbladet.

När propositionen nu lämnats till riksdagen uppger partiet att de måste granska det lagda förslaget innan de ger besked om hur de kommer rösta. Men på twitter uppger partiets arbetsmarknadspolitiske talesperson Sven-Olof Sällström att man står bakom lagförslaget om det överensstämmer med vad regeringen lade fram i debattartikeln. Enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har det som nu lämnats till riksdagen samma innebörd som det regeringen talade för innan jul.

Lagförslaget innebär inte att man kan kräva helt lika villkor i svenska och utländska företag. Här listar vi vad en lagändring skulle få för följder och vad som blir oförändrat. Detta gäller, nu och med ändrad lag, när svenska fack vill kräva kollektivavtal av företag från andra EU-länder som skickar anställda på jobb i Sverige:

1.Kan facket alltid ta till stridsåtgärder för att kräva svenska kollektivavtal?

Nuläge: Nej. Facket kan i teorin kräva svenska avtal, så länge de bantats ned till att omfatta miniminivåer inom vissa områden. Men den rätten upphör om företaget visar att de anställda redan har motsvarande villkor från hemlandet. Undantaget är hårt kritiserat, eftersom det är svårt för det svenska facket att kontrollera villkor från hemlandet.

Nya lagförslaget: Ja. Undantaget tas bort. Facket ska kunna kräva svenska avtal oberoende av vad de anställda har för villkor från hemlandet. Men rätten är fortfarande begränsad till att gälla avtal som omfattar minimivillkor inom vissa områden.

2.Kan man kräva lika lön av alla företag?

Nuläge: Nej. De avtal som kan krävas med stridsåtgärder måste vara begränsade till krav på minimilön, på grund av EU-regler.

Nya lagförslaget: Nej. Lönekraven måste fortfarande begränsas enligt EU-reglerna.

På sikt: Kanske. Inom EU hanteras nu ett förslag till ändrade regler, som skulle kunna ge rätt att kräva lika lön. Motståndet har dock varit stort.

3.Kan man kräva lika villkor förutom lön av alla företag?

Nuläge: Nej. Enligt EU-reglerna måste kraven som ställs vara begränsade till miniminivåer inom vissa områden. Innan facket tar till stridsåtgärder för att få till ett avtal måste avtalen alltså begränsas till denna omfattning.

Nya lagförslaget: Nej. Samma läge som nu fortsätter att gälla.

På sikt: Oklart. Det förslag som nu hanteras i EU gäller bara lön. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) säger till Arbetet att det är regeringens mål att man på sikt ska kunna kräva precis samma avtal av svenska och utländska företag, men i nuläget tycks det fjärran.