Förra veckan växlades avtalskrav på de största avtalsområdena inom både handeln och byggsektorn. Flera krav är resultat av att facket förlorat fall i Arbetsdomstolen, och därmed tvingas försöka ändra avtalsvägen för att få rättigheter som de egentligen ansåg sig ha redan tidigare. Vi listar fyra sådana frågor:

dom1

En arbetsgivare kan minska antalet timmar deras anställda har arbete varje vecka – utan att det räknas som uppsägningar enligt lagen om anställningsskydd. Därmed behöver de inte ta hänsyn till turordning, eller betala uppsägningslöner. Det kallas för hyvling och fick grönt ljus i Arbetsdomstolen den 30 november förra året.

Handels förlorade då ett mål där de stämt Coop efter att företaget skurit i antalet timmar som anställda i Örebro hade jobb. För Handels var det en stor principiell förlust. Nu driver de ändringar av reglerna avtalsvägen. Fler förbund kommer att lyfta frågan.

dom2

Byggnads gick till Arbetsdomstolen med krav på att utländska yrkesmän ska ha full lön trots att de saknar svenska yrkesbevis. Stämningen gällde specifikt det irländska företaget ICDS, men målet var principiellt viktigt. Facket förlorade i september förra året. Domstolen pekade på regler om att yrkesbevis krävs för full lön, att lönenivån annars ligger på 88 procent.

Byggnads menar att reglerna stammar från en tid då arbetsmarknaden var mindre internationell, att de slår fel som de tillämpas nu. Nu kräver facket avtalsvägen att utländska arbetare ska ha full lön om arbetsgivaren inte kan visa att deras yrkeserfarenhet är mindre än fem år och de har tackat nej till att validera sina kunskaper.

dom3

I byggavtalet regleras skyddsombudens rätt till utbildning. Efter att fack och arbetsgivare tagit fram ett gemensamt utbildningspaket uppstod oenighet om fackets rätt att kalla till en ytterligare kurs på betald tid. Arbetsgivarna menade att det gemensamma paketet var heltäckande, Byggnads att det fanns mer behov.

Domstolen gick arbetsgivarnas väg redan 2014. Nu yrkar Byggnads på att föra in ändringar i avtalet. De reglerar bland annat hur mycket av den gemensamma utbildningen facket förfogar över.

dom4

Förra året krävde Byggnads mer rätt till återhämtning för den som haft beredskap enligt teknikinstallationsavtalet. De fick inte gehör och krav på samma tema återkommer därför i år. Parterna har också varit oense om arbetsgivarnas rätt att schemalägga beredskap. Efter att man inte lyckats enas förhandlingsvägen avgjorde Arbetsdomstolen avtalets innebörd i april förra året. Domen gick på arbetsgivarens linje; att anställda är skyldiga att ha beredskap.

– Den frågan känns avgjord, sa Installatörsföretagens biträdande förhandlingschef Anita Hagelin till Arbetet förra veckan.

– Den är absolut inte bortglömd, sa däremot Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin.

Även om det saknas konkreta skriftliga yrkanden om skyldigheten säger han att frågan kommer vara en del av diskussionerna gällande beredskap.