Oslo, Norway 20160426. Arbeidere i arbeid, Byggeplass. Bygg og anlegg. Anleggsplass og byggegrop for det nye Nasjonalmuseet p Vestbanetomta. Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT / kod 20520

Foto: Gorm Kallestad/TT

Byggföretag får betala anställda från andra länder 88 procent i lön. Det slog Arbetsdomstolen fast under onsdagen i en principiellt viktig dom. Självklart, tycker arbetsgivarna. Lönedumpning, anser facket.

LÄS OCKSÅ Få utstationerade söker yrkesintyg

Byggnadsarbetare är den i särklass största yrkesgruppen som är utstationerade från andra länder i Sverige. Första halvåret i år arbetade närmare hälften av samtliga utstationerade inom byggbranschen.

Till skillnad från majoriteten av de svenska byggnadsarbetarna saknar arbetare från andra länder ett svenskt yrkesbevis, som regleras i yrkesutbildningsavtalet. Ett dokument som bland annat visar hur många timmar man gått som lärling. Och som också ger rätt till full lön enligt byggavtalet. Den som saknar svenskt yrkesbevis får i stället max 88 procent av lönen, enligt samma avtal.

Byggnads tolkar avtalet som förlegat, och anser att det lönediskriminerar utländska arbetare som kan vara lika kompetenta som svenska. Facket hänvisar till EU-rätt om diskriminering på grund av nationalitet.

Då parterna inte kommit överens om ett nytt yrkesutbildningsavtal, prövade Byggnads att gå domstolsvägen genom att man våren 2014 stämde det irländska bolaget ICDS för brott mot kollektivavtalet. Orsaken var att bolaget på flera stora byggen i Skåne just betalade sin anställda 88 procent av full lön. Facket yrkade på 3,5 miljoner kronor i skadestånd.

Under onsdagen kom Arbetsdomstolens dom. Facket förlorade och får i stället stå för rättegångskostnader på närmare 1 700 000 kronor.

– Det är visserligen en förlust, men vi måste alla sätta oss in vad domstolen egentligen säger i en ganska komplicerad dom. Som jag tolkar det nu kunde utgången blivit annorlunda om vi hade haft en medlem som ställt upp och drivit dennes talan, säger Anneli Ohlsson-Anderbjörk, som är Byggnads förbundsjurist.

LÄS OCKSÅ ”Överraskande att det stupade på Byggnads upplägg” – forskaren Kerstin Ahlberg

Enligt Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier där bolaget är medlem, anser att domen var väntad och är ”glädjande”.

– Målet har handlat om att stämma ett företag som följt regelverket. Det hade varit väldigt konstigt om Arbetsdomstolen kommit till en annan slutsats, säger han.

Ett avgörande begrepp under hela fallets gång har varit kompetens.

– Byggföretagen har uppenbarligen ett behov av kompetens som inte finns i Sverige. Då måste de vara beredda att betala för det. Annars är det uppenbart att det handlar om lönedumpning, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm i en kommentar till domen.

­

Sveriges Byggindustrier anser att Byggnads använder begreppet kompetens slarvigt. Utländska arbetare kan vara kompetenta, men saknar den ”heltäckande kompetens som ett yrkesbevis eller erkännande intyg ger” skriver man i sitt yrkande. Enligt Mats Åkerlind har svenska byggnadsarbetare en bredare utbildning än de flesta andra.

– Från början har sällan utländsk arbetskraft den kompetens som krävs för den kvalitet som vi vill ha på våra byggprojekt. Men det handlar också om språket och sådant som arbetsmiljöföreskrifter.

Förbundet drev alltså talan i egenskap av fackförbund, vilket är ovanligt. Vanligare är att det finns en medlem som är drabbad av det förbundet anser hänt. Något som även Arbetsdomstolen ställer sig frågande till.

– Vårt problem är ju att ingen vågar prata med oss. Det finns ingen som vågar stå upp för sina rättigheter. Men domen ger ändå viss vägledning om hur vi kan gå vidare, säger Byggnads jurist Anneli Ohlsson-Anderbjörk.