Finans- och försäkringsbranschen befinner sig i en stor omvandling till följd av olika digitaliseringsprocesser. Det kommer sannolikt att leda till ytterligare omstruktureringar och personalminskningar. I ljuset av den utvecklingen skulle det vara mycket olyckligt att ytterligare öka kostnaden för personal i branschen, skriver debattörerna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Finans- och försäkringsbranschen befinner sig i en stor omvandling till följd av olika digitaliseringsprocesser. Det kommer sannolikt att leda till ytterligare omstruktureringar och personalminskningar. I ljuset av den utvecklingen skulle det vara mycket olyckligt att ytterligare öka kostnaden för personal i branschen, skriver debattörerna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

ARBETET DEBATT. En ytterligare beskattning av finanssektorn på det sätt som nu föreslås riskerar att leda till att tusentals förlorade arbetstillfällen. Det rimmar också illa med Socialdemokraternas vallöfte om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, skriver Eva Nordmark (TCO), Ulrika Boëthius (Finansförbundet) och Anders Johansson (FTF).

Regeringens utredning om en skatt på finanssektorn presenterades nyligen. Där föreslås en extra arbetsgivaravgift på 15 procent på de anställdas lönesumma. Det finns anledning att känna stor oro.

Tusentals arbetstillfällen, över hela landet, riskerar att gå förlorade. Försäkringar kommer att bli dyrare vilket kommer att leda till att fler avstår från försäkringsskydd. Men det kommer också att betyda att en sektor som har potential att växa i stället kommer att krympa. Det rimmar illa med Socialdemokraternas vallöfte om att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

De åtta riksdagspartierna har alla föreslagit ytterligare beskattning av finanssektorn. Företagen anses till exempel vara skattemässigt gynnade i förhållande till andra branscher eftersom det inte utgår någon moms på finansiella tjänster.

Det gör att finansiella tjänster blir billigare för kunderna. Att höja arbetsgivaravgiften som det i praktiken föreslås i utredningen är dock fel väg att gå om syftet är att rätta till en sådan snedvridning. Det strider dessutom mot principen om ett enhetligt och neutralt skattesystem.

Finans- och försäkringsbranschen befinner sig mitt i en stor omvandling till följd av olika digitaliseringsprocesser. Det kommer med stor sannolikhet att leda till ytterligare omstruktureringar och personalminskningar. I ljuset av den utvecklingen skulle det vara mycket olyckligt att ytterligare öka kostnaden för personal i branschen.

Det innebär också att en sådan ytterligare avgift på personal i den finansiella sektorn inte skulle ge så mycket ökade skatteinkomster som utredningen beräknar.

Utöver att vara en viktig skattefråga påverkar förslaget också den centrala samhällsfunktion som försäkringar utgör. Om det genomförs kommer otryggheten att öka. Som alltid i affärsverksamhet påförs extra kostnader kunderna. Det gäller även pensioner där avgiften för såväl tjänste- som individuella pensionsförsäkringar kommer att bli dyrare och därför ge lägre pensioner.

Finans- och försäkringsanställda arbetar inte bara vid Kungsträdgården i centrala Stockholm. Lokalkontor över hela landet kan behöva göra ytterligare nedskärningar eller helt lägga ned sin verksamhet. Arbetstillfällen hotas och för kunderna utanför storstäderna kommer servicen och tillgängligheten att försämras.

I samband med att Storbritannien folkomröstade om medlemskapet i den Europeiska unionen fick finansminister Magdalena Andersson frågan om hon överhuvudtaget kunde se något positivt med Brexit. Det enda positiva – och där delar vi hennes uppfattning – är att Sverige skulle kunna dra till sig företag i finanssektorn som nu kommer att lämna London.

Att i det läget öka kostnaderna för att anställa är dålig politik. Och det hjälper definitivt inte till att uppfylla vallöftet om att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Eva Nordmark. ordförande TCO

Ulrika Boëthius, ordförande Finansförbundet

Anders Johansson, ordförande FTF – facket för försäkring och finans