”Delade turer blir som rena slaveriet”

ARBETET GRANSKAR. Undersköterskan Tesmija Halilovic är mer eller mindre låst till jobbet varannan helg på vårdboendet i Malmö.

Under en av arbetsdagarna, den som sträcker sig mellan sju på morgonen och nio på kvällen har hon 300 minuter ledigt enligt schemat. En obetald rast på fem timmar.

LÄS OCKSÅ Kommunal: ”Om det är en baksida av heltid är det jättetråkigt”

– Det är som att jag har två arbetsdagar på en och samma dag. Jag går hem och laddar om inför nästa pass. Det är rena slaveriet. För många av mina jobbarkompisar med småbarn blir det jättejobbigt att säga att mamma ska iväg igen mitt på lördagen eller söndagen, säger hon.

I avtalsrörelsen för tre år sedan kom Kommunal och SKL överens om att få bort de delade turerna. Arbetet skulle ske lokalt. Och det finns kommuner som har skrotat de ofrivilliga delade turerna. Men de har färre som jobbar heltid.

Arbetet har granskat hur det ser ut bland de kommuner där många, liksom Tesmija Halilovic, jobbar heltid. Delade turer nämns ofta som baksidan av rätten till heltid.

Det finns 17 kommuner som lovat personalen heltid och där fler än 75 procent av de anställda också arbetar full tid. I tre av dem är ofrivilliga delade arbetspass borta. Men i 14 är de kvar.

– Brukare som har hemtjänst behöver insatser morgon/lunch och middag/kväll. Det blir ett hål mellan 14 och 16, säger Lena Kruse som är verksamhetschef för vård och omsorg i Luleå kommun där politikerna lovat att få bort de delade turerna.

LÄS OCKSÅ Här finns delade turer i heltidskommuner

– Ekonomiskt innebär det att vi står med personal som vi inte har arbetsuppgifter till. På boenden går det att lösa för där finns flera kringsysslor, säger Lena Kruse.

Så i Luleå går det inte inom hemtjänsten. I Malmö uppger kommunen att delade pass främst finns på särskilda boenden.

I Karlstad har personal inom såväl hemtjänst som på boenden delade turer.

Enligt Margaretha Styffe, Kommunals sektionsordförande i Karlstad, är det främst arbetsgivaren som vill få det till att delade turer är priset för heltid. Hon anser att de snäva tidsramarna är boven.

– Med en mindre tidsstyrd verksamhet skulle vi kunna göra andra saker även inom hemtjänsten. Nu finns ingen luft, inget får hända, en pensionär får inte vara ledsen för då förstörs ditt schema.

– Men många av våra gamla är ensamma. Och det tar tid att knäppa knappar i den egna skjortan med dåliga fingrar. Ska en pensionär få behålla den kunskapen behöver vi tid, så kan jag göra något annat som gör dagen bättre för honom, högläsa tidningen till exempel. Annars gör jag det snabbt åt pensionären, men då tappar han en förmåga.

Är det för dyrt att läsa tidningen för en pensionär?
– Vi följer biståndsbesluten som fattas enligt socialtjänstlagen. Har en brukare inte beviljats bistånd för promenader stannar vi inte och erbjuder promenader. För det krävs ett myndighetsbeslut, säger Lena Kruse på Luleå kommun.

I Karlstad har sektionen arbetat systematiskt med att följa hur vanliga de delade turerna är. Enligt Margaretha Styffe har visserligen de långa obetalda rasterna på över tre timmar blivit färre. Men de har ersatts av längre pass med längre obetalda raster, om två timmar eller en timme vid två olika tillfällen. Hon har svårt att se skillnaden på en delad tur och ”långturen”.

– Det här är också ett osunt sätt att jobba på. Vi tycker det är för jäkligt och det blir lite av en rävsax för kommunen när vi, framför allt inom äldreomsorgen, har väldigt höga sjuktal.

I Malmö fattade politikerna beslut om att fasa ut de delade turerna. När kommunen granskade sig själv upptäckte man att det fanns cirka 400 delade pass under en vecka.

– På flera ställen ändrade man aldrig organisationen utan gav ett sämre alternativ till våra medlemmar: Längre pass eller tätare helgtjänstgöring. Och få vill jobba mer än varannan helg. Då valde många att i stället behålla de delade turerna, säger Ewa Glimhed, Kommunals sektionsordförande för vård och omsorg i Malmö.

– Men man har inget val när alternativen är så dåliga.

Utfasningen av de delade arbetspassen lades emellertid på is sedan politikerna kommit fram till att de blev för dyra att ta bort.

– Jag har jobbat inom vården i tjugo år och har alltid haft delade turer. Och politikerna har alltid pratat om att ta bort dem men har aldrig råd. Hade man kunnat lösa det här hade man gjort det nu. Men Kommunal borde ha varit hårdare och sagt nej, punkt slut, från centralt håll. Vården är jättetuff – och att vi går in i väggen kostar också, säger undersköterskan Tesmija Halilovic.