Det finns en spänning i termen arbetarlitteratur. Dels pekar den mot arbetarklassen – mot det sociala och politiska – dels mot litteraturen och estetiken.

Hur man ska förhålla sig till detta har diskuterats länge. På 1970-talet menade exempelvis många marxistiskt orienterade kritiker att ”det litterära” skulle vara oförenligt med social realism och progressiv klasspolitik. Sveriges antagligen mest berömde arbetarförfattare, Ivar Lo-Johansson, hävdade däremot att en arbetarroman först och främst måste vara ett konstverk. Samtidigt var han dock skeptisk mot andra sorters litteratur än den realistiska prosan.

Jag tror att Lo-Johansson hade rätt om estetiken, men fel om den realistiska prosan. Därför är det ett hälsotecken att Föreningen Arbetarskrivares senaste antologi Efter oss visar att den samtida arbetarlitteraturen har såväl bredd som estetiskt djup.

Här samsas beskrivningar av det förflutna med samtids- och framtidsskildringar, prosa med lyrik och satirteckningar, agiterande texter med utopier, dystopier och samtidsrealism. Och ofta är den litterära kvaliteten mycket hög.

Torgny Karnstedts novell ”Efter oss” är så fint komponerad att den på ett övertygande sätt förmår väva samman en berättelse om det svenska folkhemmets uppgång och fall med vår tids dramatiska globala skeenden. Carola Ankarborgs dikter och Henrik Svanbergs novell ”Balladen om en arbetskamrats troliga död” är så precisa i sina formuleringar att de lyckas ge författarnas erfarenheter från arbetslivet närmast svindlande stark existentiell laddning.

Cecilia Persson förenar i sina prosaskisser på ett lysande sätt skarp intellektuell analys med det personligt kända och upplevda och Jenny Wrangborgs dikt ”Mig äger ingen” kastar nytt ljus över Åsa Linderborgs roman med samma titel, samtidigt som den är ett konstverk i egen rätt.

I Efter oss visar Föreningen Arbetarskrivare alltså upp vad de samtida arbetarförfattarna förmår. Och föreningen gör mer än så. På senare tid har man bland annat startat en egen tidskrift, Klass, och dragit igång skrivarcirklar med fokus på arbetslivet.

I dikten ”I ett ljus mellan skymning och gryning”, som ingår i Efter oss, skriver Freke Räihä att ”textskrivandet borde ske som en del av ett kollektiv”. Kanske är Föreningen Arbetarskrivare på väg att bli ett sådant? I så fall är den mångfald och höga litterära kvalitet som präglar Efter oss ett hälsotecken inte bara för den samtida, utan även den framtida, arbetarlitteraturen.

Magnus Nilsson

Antologi

Efter oss

Med 37 författare, bland andra David Ericsson, Anna Jörgensdotter, Robert Nyberg, Freke Räihä, Aino Trosell, Jenny Wrangborg.
Föreningen Arbetarskrivare, red Victor Estby
Tips: Delar av antologin finns inläst och ligger på SoundCloud, fri att använda i till exempel fackliga utbildningar.

efteross