Gratis julbord. Klappar till alla barn. Julstämning. Men också ”kärlek och solidaritet”. Det är vad som brukar stå på dagordningen när SSU-distriktet Södra Älvsborg varje julafton öppnar dörrarna för ett gemensamt firande.

På söndag högtidlighåller arbetarrörelsen sin dag, men för Borås unga socialdemokrater är 1 maj bara en aktivitet i mängden. Övriga dagar står sådant som läxläsning, barnlek, medlemsvärvning och ideologisk skolning på programmet. Den politiska verksamheten går hand i hand med den sociala.

LÄS OCKSÅ ”De som utbildas stannar kvar” – S:s studieledare Tomas Eneroth

– Det är regelbundet och ihärdigt arbete som bygger en folkrörelse, understryker Oscar Johansson, tjugoårig ordförande för SSU Frihet i Borås.

Han känner inte igen bilden av ett socialdemokratiskt folkrörelsearbete på dekis.

– Nej, jag är inte orolig. Inte när jag ser hur många som faktiskt är ute och engagerar sig.

Just den här förmiddagen har han själv stått vid ett bokbord på Nils Erikssongymnasiet och värvat medlemmar.

– Det har hänt att vi har gått därifrån utan en enda ny medlem, men i dag lyckades vi värva tre, fyra stycken, konstaterar han nöjt.

Med tanke på medlemsutvecklingen inom SSU ser kampanjandet ut att ha effekt. Enligt ungdomsförbundets verksamhetsberättelse för 2015 har det skett en rejäl tillväxt inom SSU de senaste åren. 2014 hade man över 12 500 medlemmar enligt de egna siffrorna.

När det gäller moderpartiet är det en annan femma.

För att dröja kvar i Borås. Textilstaden. Arbetarstaden. Fotbollsstaden i Knalle-land.

När tekokrisen slog till på 1970-talet så hade SSU:aren Ingvar Carlsson – son till lagerarbetaren Olof Karlsson och textilarbeterskan Ida Johansson – flyttat därifrån för länge sedan.

En som fortfarande fanns kvar var Dan Andersson, LO:s före detta chefekonom och författare till den nyligen utkomna boken Tak för fattigdom – så skyddar vi demokratin.

– Jag blev inlurad i SSU:s slitna klubblokal på Sandgärdsgatan för att dricka kaffe. Jag som inte ens drack kaffe, berättar han.

Men det är en fikastund Dan Andersson aldrig har ångrat. Han blev snabbt uppslukad i verksamheten som klubbkassör och så småningom som distriktsombudsman för hela Södra Älvsborg. Dan Andersson ”stoppade in slipsen innanför skjortan” och ställde sig framför stencilapparaten. Det handlade om att städa lokalen, koka just kaffe, ordna kurser, arrangera danser och lotterier.

– Mitt liv förändrades dramatiskt. Jag växte och fick mer självförtroende, och blev lugnare.

Dan Andersson växte upp med en ensamstående mamma, textilarbeterska och förebilden för den skötsamme arbetaren liksom så många andra kvinnor i Borås. Mer än så vill han inte fördjupa sig i sin bakgrund, men han säger:

– Starka organisationer formar människors liv. Mitt liv omformades väldigt mycket när SSU frågade efter min förmåga.

För Dan Andersson är det helt avgörande för Socialdemokraternas politiska framgångar att man fortsätter att vara ett folkrörelseparti.

– Det är jag helt övertygad om. Bergsäker. Det handlar om att få tillräckligt många människor att bli informationsförmedlare på arbetsplatser och i bostadsområden. Men det är även viktigt att få fram människor som kan bära ett samhälle.

Den före detta LO-ekonomen menar också att folkrörelsearbetet har betydelse för vilken politik som drivs. ”Vd-partier” levererar andra förslag än ett parti där den folkliga förankringen är viktig för vilka reformer som blir verklighet.

– Socialdemokraterna organiserade skyddet åt befolkningen och tog hand om riskerna i en livscykel, som sjukdom och ålderdom. Det lyckades man åstadkomma på ett väldigt kostnadseffektivt sätt, vilket ledde till en hög vilja att betala skatt, sammanfattar han partiets ”unika idé”.

Klicka på kollaget för att se det större. Kollage: Eva Vaihinen Foto: SSU Södra Älvsborg och SSU Borås

Klicka på kollaget för att se det större. Kollage: Eva Vaihinen Foto: SSU Södra Älvsborg och SSU Borås

Statsvetare talar om att arbetarrörelsen i vid bemärkelse – fackföreningar, hyresgästföreningen, kooperationen – historiskt sett formade en lojalitet med socialdemokratin. Relationen bottnade i en informell byteshandel. S-regeringar levererade politik som efterfrågades i utbyte mot lojalitet och politiskt stöd. I en globaliserad och fragmentiserad värld har dock framtiden allt mer sprungit ifrån den modellen.

Hoppet för dem som fortfarande är folkrörelseförälskade är emellertid att svenska folkets intresse för ideellt arbete nu under lång tid legat kvar på samma nivå. Det gäller bara att politiskt arbete görs lika attraktivt som medlemskap i Greenpeace eller uppdraget som barnens fotbollstränare.

 ”Hallå, det är Ingvar Carlsson”. Den före detta statsministern kommenterar inte dagspolitik. Men han låter i telefon förstå att folkrörelsearbetet ligger honom alltför varmt om hjärtat för att han ska avstå. Den politiska förankringen i människors vardag går inte att underskatta menar han.

– Det hade inte varit möjligt för Socialdemokraterna att klara långa regeringsperioder i motvind utan att vara en folkrörelse.

Att få igång det politiska fotarbetet är lika viktigt som att Elfsborg, efter en tung start i Allsvenskan, får igång sitt. Jämförelsen är inte Ingvar Carlssons, men med tanke på hans stora fotbollsintresse är den inte långsökt.

Däremot nämner han den amerikanska primärvalscirkusen som ett exempel på vad som kan hända om politiker bara går in för matcherna.

Vad händer om socialdemokratin inte lyckas?
– Ett av de viktigaste skälen till att de nordiska länderna har så starka demokratier och är så bra att bo i handlar om att de är folkrörelsedemokratier. Det är oerhört viktigt att vi får igång folkrörelseelementet igen. Men det krävs stora insatser.

I Borås tycker SSU:arna att de drar sitt strå till stacken. Oscar Johansson lägger mellan fem och sex timmar i veckan på sitt politiska engagemang.

Varför?
– För att det är oerhört viktigt. Vi gör det vi kan i samhället här och nu.

LÄS OCKSÅ

S-kris del 1: Finns det ett Arbetarparti?

S-kris del 2: Tiden rinner iväg för socialdemokratin

S-kris del 3: När (S)olidariteten nådde en gräns