Brazil's President Dilma Rousseff attends a ceremony focusing on education at Planalto presidential palace in Brasilia, Brazil, Tuesday, April 12, 2016.  Rousseff on Tuesday called her Vice President Michel Temer the ìhead of the conspiracyî that seeks to remove her from office in her most direct attack on him so far. (AP Photo/Eraldo Peres)

Dilma Rousseff. Foto: Eraldo Peres/TT

Brasiliens kongress röstar för att riksrättsprocessen mot president Dilma Rousseff ska fortsätta. – Det är en mycket allvarlig process hon hamnar i och ett otroligt bakslag politiskt, säger Brasilienexperten Mikael Wigell.

LÄS OCKSÅ Skandaler och svaga finanser skakar Brasiliens gigant

Utanför kongressen demonstrerade tusentals för båda sidor. På ja-sidan utbröt jubel och konfettiregn när den 342:a rösten kom, medan nej-sidan skrek ut sitt missnöje. I Rio de Janeiro och São Paulo kunde fyrverkerier skådas när det stod klart att ja-sidan vunnit.

– Kuppmakarna har vunnit här i underhuset, sade José Guimarães, Dilma Rousseffs arbetarparti PT:s ledare i kongressen, samtidigt som omröstningen fortsatte, och tillade att presidenten erkänner det ”temporära nederlaget” och att kampen fortsätter i senaten och på gatorna.

Rousseffs motståndare behövde två tredjedelars majoritet, 342 av 513 ledamöters röster, för att skicka fallet vidare till en avgörande omröstning i senaten. Siffran nåddes efter fem timmars debatt och omröstning i kongressen tidigt i morse, svensk tid.

Omröstningen har direktsänts i tv och runt om i Brasilien hölls demonstrationer för och emot Rousseff. Omröstningen var bitvis tumultartad och ett mindre handgemenäng uppstod vid ett tillfälle.

Presidenten anklagas för att ha dolt underskott i statsbudgeten genom att föra över pengar från statliga banker, men bakom det stora missnöjet med regeringen ligger även den ekonomiska krisen och den stora korruptionshärvan kring det statliga oljebolaget Petrobras.

Enligt Mikael Wigell, forskare och Brasilienexpert vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, kan Dilma Rousseffs dagar nu vara räknade och riksrättsprocessen början till slutet för ”Lulaismen”, den variant av socialism som Rousseff drivit och där staten haft en stor och reglerande roll i ekonomin.

Ett tänkbart scenario är nu att vicepresidenten Michel Temer och hans parti PMBD, som utlöste landets akuta politiska kris genom att nyligen hoppa av Rousseffs regering, kommer styra landet tillsammans med högeroppositionen.

– Nu kommer man att gå mot ett mer marknadsvänligt håll i den ekonomiska politiken, det är helt klart.

Wigell menar att även om Dilma Rousseff varit politiskt svag har hon i varje fall låtit korruptionsprocesserna rulla vidare — trots att många politiker, även i hennes eget parti, dragits in.

– De facto finns ett ganska starkt domstolsväsende i Brasilien som verkligen kan och vill driva processerna och ställa även riktigt högt uppsatta politiker till svars.

En annan tolkning av skeendet i Brasilien är att vänstervinden i Latinamerika har vänt.

– De (vänsterledarna) är diskrediterade på många håll eftersom man fört en lite för lättvindig ekonomisk politik. Man ser det i Argentina, i Venezuela, i Peru och i Brasilien. Så nu går man mer åt ett center-högerhåll i politiken.

Han håller dock med kritiker om ”att det kan ligga något i” att det verkliga skälet kan vara att försöka rädda skinnet på PMBD-politiker som dragits in i den enorma Petrobrashärvan, skandalen med centrum i den statliga energijätten Petrobras, där landets elit skott sig via korruption som lågt räknat uppgår till totalt motsvarande 14 miljarder kronor.

Fallet vidare till senaten

• Omröstningen i parlamentets underhus gällde om president Dilma Rousseff ska ställas inför riksrätt.

• Rousseffs motståndare behövde två tredjedelars majoritet, 342 av 513 ledamöters röster, för att skicka fallet vidare till en avgörande omröstning i senaten.

• Där krävs en enkel majoritet, i en omröstning som väntas kunna hållas i maj, för att besluta att fallet tas vidare till en slutlig riksrätt.

• Om så blir fallet har senaten 180 dagar på sig att genomföra rättegången. Under tiden stängs Rousseff av och vicepresidenten Michel Temer träder in som tillfällig president.

• Om Rousseff fälls träder Temer in som president till nästa ordinarie val som planeras att hållas 2018.

• För att hon ska fällas krävs två tredjedelars majoritet, minst 54 senatorer.

• Om färre än 54 senatorer röstar för att fälla henne återfår Rousseff presidentposten.