Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Edward HamiltonSverige är långt ifrån att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Vi har mycket att lära av det tyska och brittiska jobbundret, skriver Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton.

Arbetsgivarna kräver bland annat:

– Expertgrupp som ska lära av Tyskland och Storbritannien.
– Ändrad arbetsrätt.
– Nya konfliktregler.
– Enklare regler för bemanningsföretag.
– Kraftigt sänkt grundavdrag.

 

Tyskland och Storbritannien står idag med starka arbetsmarknader: arbetslösheten är låg och sysselsättningen har vuxit snabbt. Om Sverige ska uppleva samma jobbmirakel krävs en offensivare reformagenda än idag. Vi måste nu lyfta blicken och ta lärdomar av de strukturreformer som sjösatts från Berlin och London.

Sverige är långt ifrån att nå regeringens arbetslöshetsmål till 2020. Tyskland har idag 4,5 procent arbetslöshet och Storbritannien kryper ner mot 4,8 procent. Svensk arbetsmarknad står med knappt 7 procent och en utmanande strukturell arbetslöshet, något som kommer förstärkas i takt med att fler nyanlända träder in på arbetsmarknaden.

Storbritannien har upplevt ett jobbmirakel mellan 2010-2015. Grunden är ett konkurrenskraftigt näringsliv. 760 000 nya företag har tillkommit sedan 2010. Förra året skapades fler jobb i en brittisk stad som Birmingham, än i hela Frankrike. Knappt två miljoner nya jobb har kommit till. Arbetslösheten har minskat snabbt. Hälften av de nya jobben har gått till utrikes födda.

Ett kraftigt grundavdrag underlättar för personer att ta även enklare jobb. Arbetsrätten har reformerats vilket förbättrat omställningen. Som resultat har lönebildningen anpassats tydligare utifrån arbetsmarknadens förutsättningar. Den typen av vardagsjobb med lägre ingångslön som diskuteras i Sverige har vuxit fram i Storbritannien som resultat av ett brett reformprogram. Tre av fyra nya brittiska jobb har kommit till i den inhemska tjänstesektorn.

Tyskland har gått från ”Europas sjuke man” i början av 2000-talet med bestående hög arbetslöshet till att bli dragloket för den europeiska ekonomin. Reformer för att stärka små och medelstora konkurrenskraftiga industriföretag är ryggraden i den tyska ekonomin.

I Sverige har framförallt tyska ”mini-jobs” lyfts fram en bärande del i de så kallade Hartz-reformerna men den tyska jobbagendan är betydligt bredare än så.

Det tyska jobbundret handlar till stor del om förenklingar i regler för bemanningsföretag, mer effektiv yrkesinriktad utbildning genom voucher-system, reformerad arbetsförmedling, tydligare arbetslinje i arbetslöshetsförsäkringen och förändrad arbetsrätt. Konfliktreglerna innehåller en proportionalitetsprincip. Även i det tyska exemplet har lönebildningen anpassats vilket möjliggjort sysselsättning för fler.

Båda dessa exempel har samtidigt nackdelar. Storbritannien står fortsatt med en hög statsskuld och låg produktivitet. Många britter fick genomgå en tuff tid under krisåren. I Tyskland är medelarbetstiden fortsatt låg vilket är en konsekvens av deras lärlingssystem, lägre sysselsättningsgrad för kvinnor och integrationen av Östtyskland.

Går reformerna ovan att genomföra med nuvarande svensk regering? Svaret är ja – om man vill nå EU:s lägsta arbetslöshet utan att minska arbetskraftsdeltagandet eller genom kraftigt ökade statsfinansiella kostnader.

I väsentliga delar är dessutom det brittiska jobbmiraklet en förstärkning av de reformer som utvecklades under en pragmatisk Labour-regering under 2000-talet. Hartz-reformerna å sin sida implementerades under den socialdemokratiske förbundskanslern Gerhard Schröder.

Före jul förslog Finanspolitiska Rådet en ny ”Lindbeck-kommission” med syfte att ta fram reformförslag för bättre integration genom lägre trösklar och fler vardagsjobb. Låt en sådan expertgrupp lista ett 30-punktsprogram med intryck av reformprogrammen i Tyskland och Storbritannien. Det skulle alla tjäna på.

Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv