Anders Ferbe. Foto: Anders Wiklund

Anders Ferbe. Foto: Anders Wiklund

Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneökningar i ett ettårsavtal. Om de ska finnas individgaranti ska den vara på 450 kronor.

– 1,1 miljoner medlemmar och hälften av dem finns i den internationella konkurrensutsatta industrin. Vi har samordnat oss under väldigt lång tid. Detta är den åttonde avtalsrörelsen som vi gör det. Det är nästan i 20 år som vi har samverkat, säger Anders Ferbe, ordförande IF Metall.
– Vi vill ha en lönebildning som gör att svensk industri kan konkurrera på ett bra sätt. Ur vårt perspektiv är industriavtalet och den normbildning som den lett till väldigt viktigt.

Lönemärket presenterades under en presskonferens där även Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs, Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer och Martin Linder, förbundsordförande Unionen deltog. På presskonferensen betonade de medverkande att deras gemensamma lönekrav borde kunna fungera som ett märke inom andra sektorer än de konkurrensutsatta industrin. De menade att 2,8 procent var tillräckligt högt för fortsatta reallöneökningar
– Vårt syfte är att möjliggöra reallöneökningar till så många som möjligt. Vi tänker långsiktigt när vi prioriterar reallöneökningar, sysselsättning och industrins konkurrenskraft, säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS.

På frågan om den spruckna LO-samordningen gör Facken inom industrin svagare i de kommande förhandlingarna svarar IF Metalls ordförande Anders Ferbe:
– Det är bättre med större enighet. Det är bra om många är eniga om kraven. Det blir tydligare. Den spruckna samordningen kan dessutom få effekten att vissa fackförbund inte vill följa märket.

Anders Ferbe är noga med att betona att man inte kan dra slutsatsen att den havererade samordningen innebär en försvagning. Han förklarar att Facken inom industrin kommer följa förhandlingsordning i Industriavtalet och den är enligt honom Industriavtalet och industrins märkessättande som varit så framgångsrika sedan slutet av 90-talet.

Även Livs ordförande Hans-Olof Nilsson hänvisar till industrins förhandlingsordning och han säger dessutom:
– Vi förutsätter att industrins märke kommer att fungera, men vi har inte någon LO-samordning så det går inte att säga om de andra förbunden kommer respektera märket.

I diskussionerna om gemensamma LO-krav var alla LO-förbund eniga om att ge stöd åt Kommunals satsning på extra pengar till undersköterskorna. För IF Metall innebär stödet enligt Anders Ferbe att man tänker försöka påverka arbetsgivarna i SKL
– Sveriges Kommuner och Landsting. Och han säger också att när IF Metall ger sitt stöd så innebär det stöd fullt ut, vilket i sista hand kan innebär strejk i sympati med Kommunals krav.

Förutom lönekraven tar industrifacken även upp frågor som arbetsförkortning, deltidspension, jämställdhet och arbetsmiljön. Facken vill ha ett ettårigt avtal. Facken vill införa en modell för systematiskt jämställdhetsarbete och den ska vara implementerad till den 1 januari 2017. Arbetsmiljöarbetet ska vara ett permanent partsgemensamt arbetet och det ska även handla om rehabilitering, företagshälsovård och säkerhet.

Dessa krav är dock inte särskilt preciserade ännu. Det systematiska jämställdhetsarbetet är en ny idé. GS ordförande Per-Olof Sjöö jämför med systematiskt arbetsmiljöarbetet och han säger att målet är att fånga upp löneskillnader på grund av kön och att åtgärda dem.

Unionens ordförande Martin Linder säger om jämställdhetssatsningen:
– Vi vet att tjänstemän inom industrin har de största löneskillnaderna mellan män och kvinnor och att det ofta är kopplat till föräldraskapet.

Martin Linder anser att den modell som Facken inom industrin nu ska presenterar för sin motparter ska kunna ta tag i de strukturer som gör att kvinnor ofta har lägre lön även på likvärdiga befattningar. Kopplingen till föräldraskapet handlar om att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten än män och att det inte bara påverkar lön utan även karriärmöjligheterna.
– Men vi kommer inte ställa krav på särskilda kvinnopotter, utan tänker driva en lönepolitik som leder till en saklig lönesättning och att man tar tag i osakliga löneskillnader.

Martin Linder vill inte säga något om utformningen av den individgaranti som Unionen kräver i avtalsrörelsen. Den återkommer nu i Unionens avtal sedan ombuden på deras förbundsråd satt ner foten och krävt ett återinförande.
– Det är ett viktigt beslut med individgaranti i siffror, säger Martin Linder men vill inte uppge om det blir ett krontal.

I budet från Facken inom industrin talade man om 450 kronor i individgaranti. Däremot konstaterar Martin Linder att de krav på flexpension som Unionen driver på alla sina avtalsområden ska rymmas inom de 2,8 procenten.

Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer säger:
– Vi ska presentera modellen för systematiskt jämställdhetsarbete för motparten först och försäkra oss om att arbetsgivarna tycker att den är lika bra som vi tycker, säger Camilla Frankelius.

Modellen innehåller mer än lönekartläggning. Man ska se till karriärmöjligheter, hur föräldraledighet påverkas, vilka jobb och befattningar män och kvinnor har på företaget med mera.
– Vi vi lyfta blicken och se på alla delar som påverkar lönen.

Camilla Frankelius liknar modellen vid ett hjul som rullar på. Lokalt ska parterna sätta upp ett mål, utarbeta förslag och åtgärder, kontrollera hur de uppfylls och pricka av vad som är avklarat. Hur länge det dröjer innan modellen ger utslag i lönestatistik och man ser om den leder till ett mer jämställt arbetsliv kan inte Camilla Frankelius svara på.
– Nej, det vet jag inte.

LÄS OCKSÅ:

Märket kommer prövas hårt

Göran Jacobsson