Massaker vid turkiska fackens fredsmarsch
Den vidriga attacken mot fredsmarschen i Turkiets huvudstad Ankara går inte att förklara som ett terroristdåd ensidigt riktat mot kurder.
En av huvudorganisatörerna för fredsmarschen var det turkiska Fackförbundet för Offentliganställda, Kesk, ett fackförbund som länge gått i bräschen för fackliga och demokratiska rättigheter och för en fredlig lösning i relationen mellan kurder och turkar, och vi måste inse att dådet i Ankara var en avskyvärd attack mot både facklig verksamhet, demokratiska rättigheter och all fredssträvan mellan kurder och turkar.
Det måste nu vara dags för svenska och övriga europeiska fackförbund att aktivt försvara turkiska fackliga och politiska organisationer rätt att driva sina frågor.
Under 2013 lät Turkiets president Erdogan fängsla 170 fackliga ledare på lösa anklagelser om att ha uttalat sig regeringskritisk.
TCO:s Lars Bengtsson var närvarande vid rättegången.
Han beskrev i det svenska fackförbundet ST:s tidning Publikt anklagelserna som grunda och i många fall baserade endast på att de gripna deltagit i demonstrationer eller läst regeringskritiska tidskrifter.
För ett år sedan deltog fackförbund Kesk också i en endagarsstrejk i protest mot Erdogans nya regler för hur ämbetsmän ska tillsättas, regler som enligt Kesk öppnade för att personal skulle tillsättas utifrån politisk åsikt i stället för meriter.
Dagens explosioner briserade i den del av fredståget där det breda politiska partiet HDP gick. HDP beskrivs som ett socialdemokratiskt systerparti av de svenska socialdemokratiska partiet och har sina starkaste anhängare bland den kurdiska minoriteten.
Deras väljare, som gav HDP 13 procent av rösterna i det val som president Erdogan valde att upphäva sedan hans parti AKP inte fått egen majoritet, är dock från en betydligt bredare opposition mot Erdogans alltmer diktatoriska regim.
Inför nyvalet i november har över hundra attacker skett mot HDP-kontor men även mot andra oppositionella organisationer. För bara några veckor sedan attackerades även den oberoende tidningen Hurriyets redaktion i Ankara.
Den islamistiska organisationen IS har tidigare legat bakom en liknande attack mot vänsteranhängare i juli i staden Suruc som den som nu skedde i Ankara.
Det är dock svårt att se vad IS har att vinna på att angripa Erdogans motståndare inom opposition och fackliga organisationer.
Huvuddelen av attackerna mot HDP-kontor har också utförts av de alltmer aktiva fascisterna Grå Vargarna.
Samtidigt har Erdogans turkiska säkerhetstyrkor militärt attackerat och isolerat flera kurdiska städer i sydöstra Turkiet. HDP har också redan valt att pekat ut Erdogan som direkt eller indirekt ansvarig även för dagens bombdåd.
Vem som än ligger bakom dådet är det tveklöst president Erdogans avsiktliga polarisering av turkisk politik som har skapar dagens osäkerhet i Turkiet där Erdogan tjänar på en alltmer instabil situation inför valet den 1 november.
Att denna instabilitet går ut över vuxna och barn, politiska organisationer och även fackliga organisationer är något som såväl svenska som europeiska politiska partier och fackliga organisationer nu kraftigt måste reagera mot.
