Kommunalrådet Anna Hed (C), tycker att hon mest mötts av kalla handen och förhalningstekniker när hon protesterat mot Skatteverkets planer på att flytta från Mora.  Foto: Trons

Kommunalrådet Anna Hed (C), tycker att hon mest mötts av kalla handen och förhalningstekniker när hon protesterat mot Skatteverkets planer på att flytta från Mora. 
Foto: Trons

Har småstäder rätt till statliga jobb? Eller får myndigheter centralisera som de vill? I Mora är alla överens: Skattekontoret behövs. Men den 1 oktober går flytten till Falun – och orten dör en smula.

Det är fortfarande sommar i Mora, men ett ruggigt regnoväder hotar i fjärran. Tidningen Dalademokraten som ligger vid besöksstolarna i kommunhuset toppar med att ”Falukorven flyttar hem till Falun”. Kommunalrådet Anna Hed (C) tar av sig kavajen, pustar åt värmen. På hennes bord ligger två böcker om dalahästar, väggen pryds av en plansch med stiliserade Vasaloppslöpare.

Utanför på gräsmattan tvekar ett par turister, kanske är det den berömda klockstapeln eller Vasaloppsmålet de söker. Hösten är på väg att dra in över landet, men i regionen har turistsäsongen allt kortare luckor mellan sommarens och vinterns toppar. Siljansbygden är ett av Sveriges största besöksmål.

Det är inte minst därför som Skatteverket behövs så väl här, säger Anna Hed och suckar.

– Ja, nu är det tungt, säger hon, efter beskedet om att de 45 jobben som funnits på kontoret i Mora snart kommer att vara ett minne blott.

Den första indikationen kom för två år sedan. Ett utkast till en rapport pekade på en flytt av Morakontoret till Falun liksom av Åmålskontoret till Karlstad. Sedan dess har de lokala politikerna, företagare och anställda på Skatteverket i Mora protesterat – i sann ”Moraanda”, säger Anna Hed. Skickat skrivelser, brev, ringt, försökt förklara att slutsatserna är felaktiga: Det blir inte vare sig billigare eller effektivare att låta personal pendla de nära nio milen till Falun.

Anna Hed har tillsammans med oppositionsborgarrådet och kommundirektören sedan i våras begärt att få besöka finansministern, som tidigare var skattedirektör. I slutet av augusti fick de träffa Magdalena Anderssons statssekreterare Charlotte Svensson. Som sa att de var för sent ute.

Deras protester har hela vägen mötts av ”kalla handen och förhalningsteknik”, anser kommunalrådet.
– Kanske kan det bli ett lex Mora, säger hon.

För efter att skatteverket förra året beslutat att flytta kontoren i Åmål och Karlstad, fick ytterligare nio kontor besked om centralisering – och först då kom ramaskriet. Myndigheterna får själva bestämma över sin organisation, men den övergripande politiska uppfattningen i regleringsbrev handlar om utlokalisering.

I april i år meddelade civilminister Ardalan Shekarabi (S) att en utredning tillsätts om lokaliseringen av statliga verk och att flytten av de nio skattekontoren stoppades tills vidare.

– Vi tycker att det är självklart att det också skulle gälla Mora och Åmål, men så blev det inte. Så ett lex Mora kanske kan hjälpa andra, men det hjälper inte oss, säger Anna Hed.

På skatteverkets kontor i Mora sitter ett gäng uppgivna anställda.

– Man känner sig ganska värdelös, säger en av ekonomerna som varit anställd i närmare 30 år.

För ingen har månat om att bevara hennes kompetens, anser hon. Ändå tar det flera år för en nyanställd att bli en självständig handläggare. Och i större orter stannar de anställda oftast bara några år. I Mora i snitt 23 år.

De har blivit ett gäng. Nu sitter de håglösa och närmast tårögda och omåttligt besvikna. Hade beslutet motiverats på ett bra sätt skulle det ha varit en annan sak.

Nu förstår de inte.

De förstår verkligen inte. Vem tjänar på flytten till Falun?

I dessa tider, säger de. När de försöker lära medborgarna att leva i e-samhället. Att använda internet. Så ska de själva tvingas ihop fysiskt.

Vad blir förändringen? Kontoret i Mora är redan en enhet tillsammans med kontoret i Falun och det fungerar utmärkt. Hyran är lägre i Mora.

– För oss blir den enda skillnaden att vi måste flytta oss fysiskt varje dag. Sitta tre fyra timmar i bil och buss, säger Joakim Palm.

Hur de ska fixa det vet de faktiskt inte. Elva personer hoppar av med avgångsvederlag och blir arbetslösa. Sexton har gått i pension, fått andra jobb eller av andra anledningar slutat sedan flytten blev aktuell för två år sedan – och tjänsterna har inte återbesatts.

Skulle det vara så att de som nu följer med inser att restiden blir ohållbar, är det egen uppsägning och karensdagar till a-kassan som gäller.

Och så blir arbetsresorna för att kontrollera personalliggare och kassaregister krångliga. Från Falun är det 25–30 mil till Sälen och Idre.

– Jag skulle vilja se den tjänsteman i Stockholm som sätter sig och åker 25 mil till Falun för att kolla ett företag, säger Joakim Palm.

Och ska de som bor i Mora först ta bussen till Falun för att hämta tjänstebilen och sedan köra till Idre? För att ta med tjänstebilen redan dagen innan går inte. Då blir det skatteförmån.

– Och det är dyrt, säger de som kan våra skatteregler.

– Det säger ju också sig självt att ju längre ifrån, desto färre kontroller. Bara genom att finnas här upprätthåller vi skattemoralen, säger Joakim Palm.

Någon uträkning över besparingar har de inte fått, fast de begärt det.

– Jag behöver min dator för att jobba, säger Joakim Palm, som jobbar med momsfrågor. Inte mer. Varje år konsulterar han en kollega en handfull gånger. Och då spelar det ingen roll var de sitter, i Åmål eller i Stockholm.

Det är fegt av regeringen att inte gå in och stoppa flytten, tycker de.

Att flytta från Mora är inte aktuellt. De har sina liv här. Och trivs i den lilla staden som ändå ”har allt”. Inte minst en fantastisk natur, säger de.

Skattekontoret ligger ett stenkast från gågatan i Moras centrum, där kedjor som Wayne’s Coffee och O’Learys är inhysta i faluröda trähus.

Kommunen som ligger mellan Siljan och Orsasjön har knappt 20 000 invånare.

– Jag är livrädd för att politikerna i Stockholm ser bara det, säger Jonas Esteen, vars mål är ätt sälja bilar. I Mora.

Det han vill är att stockholmarna ska se är att Mora tillsammans med kommunerna i Siljansbygden har en befolkning på 70 000 personer och 16 000 arbetsställen. Och att turistströmmen gör att trycket på Skatteverket ökar ännu mer.

Det är inte okej att ett beslut om nedläggning av en myndighet fattas i Stockholm, säger han. För honom är ett skattekontor i hemorten viktigt inte minst för kompetensförsörjningen. Dels är det en bra plantskola, som han gärna rekryterar företagsekonomer ifrån. Dels behövs de akademiska jobben där för att han ska kunna rekrytera ingenjörer till sin bilfirma. Inflyttare kommer ju ofta i par, där båda behöver ett jobb.

– Man tömmer landsbygden på intellektuellt kapital. Är det fult att säga så? Men jag menar tjänstemän. Vi måste ha en mångfald också av jobb, inte bara av hudfärg, säger han som brinner för att bygden ska leva.

Förutom att vara vd för Bilkompaniet är han också delägare i dalahästtillverkningen i Nusnäs och sitter i Vasaloppsstyrelsen. När bilfirman gör reklam visar de bilder av kyrkbåtar, sockenkläder och kurbits.

– Man måste vara tjurig och inte haka på nya trender, säger mannen som har ”Dalarna” tryckt över bröstet och som aldrig skulle släppa in en sittande dalahäst över kontorströskeln.

Den 1 oktober har flytten till Falun gått. Kommunalrådet har väl i princip gett upp hoppet. Kanske kan staten lokalisera några andra jobb hit.

Eller kanske kan det bli som med falukorven. Melkers vädrar bättre tider och flyttar tillbaka falukorvstillverkningen till Falun efter två år i Sävsjö. Kanske kan det i stället för ett lex Mora bli ett ”lex falukorv” – att också skatteverket kommer tillbaka till Mora om regeringens utredning visar att decentralisering är grejen?

– Ja, i så fall kommer vi inte vara bittra. Då tackar vi och tar emot, säger Anna Hed.

 

Feltänkta flyttar – när centralt läggs lokalt och lokalt läggs centralt

Staten centraliserar jobb som bör ligga nära invånarna. Och gör misslyckade försök att flytta ut hela myndigheter, vars arbete kan skötas från en enda plats, till småorter.

Det anser forskaren och kulturgeografen John Östh vid Uppsala universitet.

– Därför blir diskussionen skev, man blandar ihop korten, säger han.

Bland de statliga jobb som behöver finnas nämner han Polis, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, biljettförsäljning hos SJ. Men dessa flyttas till större och större orter.

– Vi får en pyramidorganisation där allt ska högre och högre upp, säger han.

När däremot statliga verk flyttades i sin helhet i mitten av 00-talet uppstod problem med bland annat rekrytering, och diskussionerna kom att handla om att decentralisering inte fungerade. Och att ledningen kanske ändå sitter kvar i Stockholm.

– Då blandade man ihop korten. För då pratade man om myndigheter som faktiskt kunde serva hela befolkningen från ett ställe.

Efekterna statens ansvar

[caption id="attachment_114186" align="alignnone" width="412"]Ardalan Shekarabi tror att staten kan behöva skärpa styrningen av lokalisering. Foto: Malin Hoelstad Ardalan Shekarabi tror att staten kan behöva skärpa styrningen av lokalisering. Foto: Malin Hoelstad[/caption] Vilka riktlinjer bör gälla för var myndigheter ska ligga?  I april meddelade civilminister Ardalan Shekarabi att statskontoret får i uppdrag att utreda myndigheters lokalisering. Myndigheterna bestämmer själva var de har sina kontor, men staten har det övergripande ansvaret för de sammanlagda effekterna av var de ligger. – Staten ska hålla ihop landet, det handlar om att hålla ihop samhället, sa civilminister Ardalan Shekarabi till Sveriges radio i april i år. Kanske kan staten behöva skärpa styrningen för lokalisering, anser han. När beskedet om utredningen kom beslutade Skatteverket sig för att skjuta på den redan beslutade flytten av kontor på nio orter i Sverige. I Åmål och Mora fanns dock ingen återvändo, ansåg Skatteverkets generalsekreterare. Skatteverkets motiv till centralisering är att kontor på 100-200 anställda blir effektivare än de i dag betydligt mindre kontoren. I Lycksele, Ludvika, Hudiksvall, Mariestad, Enköping, Vetlanda, Värnamo, Simrishamn och Ängelholm finns kontoren kvar till dess att resultatet av statskontorets utredning presenteras. Charlotta Kåks Röshammar inblickplock3715