Replik/upphandling. Kanske ser Svenskt Näringsliv den positiva kraften i politiken och att det är i dialog som det finns förutsättningar för innovation, hoppas Kommunal.

I förra veckans Arbetet skrev Svenskt Näringsliv en debattartikel om offent­lig upphandling. De menade att svenska politiker var för rädda för juridiken och ställde för fyrkantiga krav. Budskapet var inte helt tydligt men kan innebära att Svenskt Näringsliv kommit till viktiga insikter.

Inom upphandlingsjuridiken har det historiskt funnits två läger: ett socialliberalt och ett nyliberalt. I korthet har de socialliberala betonat att regelverket om offentlig upphandling handlar om hur man upphandlar men att det är upp till de beställande politikerna att avgöra vad man vill köpa. De socialliberala har ansett att potentialen i marknaden är att så effektivt som möjligt kunna erbjuda vad det offentliga efterfrågar, men inte att styra själva efterfrågan.

Det nyliberala lägret har dock inte nöjt sig med offentlig upphandling som en förfarandelagstiftning. De har velat använda juridiken för att begränsa även vad politikerna fått köpa in. Denna linje har framförallt drivits av EU-kommissionen som konsekvent motsatt sig krav vad gäller miljömässig och social hållbarhet. Linjen har även haft sina försvarare på svenska Konkurrensverket.

Över tid har de nyliberala dock förlorat striden. EU-domstolen har vid upprepade tillfällen uttalat att EU-kommissionen gjort för snäva bedömningar och att de krav som politiker velat ställa har varit förenliga med reglerna. Spiken i kistan blev de nya direktiv om offentlig upphandling som antogs våren 2014 och där domstolens praxis kodifierades och även i delar förtydligades.

Nu ska dessa EU-direktiv bli nya svenska lagar som ska träda i kraft i april 2016. De nya reglerna kommer att innebära bättre möjligheter för att använda offentlig upphandling till att nå politiska mål, må det vara innovation, grön omställning eller schysta villkor för de anställda.

Utifrån denna spelplan kan man se Svenskt Näringslivs appell från två håll. Antingen företräder de den nyliberala linjen kring upphandling och försöker bromsa pågående utveckling. Denna tolkning av texten har stöd i hur Svenskt Näringsliv tidigare har uttalat sig om till exempel krav på villkor enligt kollektivavtal eller krav på personalövertagande.

Men det går också att göra en positiv tolkning av Svenskt Näringslivs artikel. Den skulle då innebära att Svenskt Näringsliv har förstått att anledningen till politikernas rädsla för att använda upphandlingar kreativt är att juridiken uppfattats som en begränsning av vad man har fått köpa. Därför välkomnar man nu utvecklingen, ser den positiva kraften i politiken, ser att det är i dialog med näringslivet som det finns förutsättningar för innovation och ser att politiska önskemål om schysta löner och trygga jobb är naturliga krav vid framtida upphandlingar.

Jag tror att frågan om hur vi använder offentlig upphandling är en av de viktigaste inom politiken just nu. Området har under allt för lång tid präglats av en politisk passivitet, både från tidigare regeringar och även lokalt ute i kommuner och landsting. Med den nya regeringen har det äntligen börjat röra på sig, inte minst inrättandet av den nya upphandlingsmyndigheten. Jag hoppas innerligt att Svenskt Näringsliv som organisation inte kommer att försöka bromsa denna utveckling, utan förstår att framtiden ligger i samarbetet mellan politik och näringsliv.

Oskar Taxén

Oskar Taxén
Jurist, Kommunal