Brandmännen: ”Lönen måste höjas”

Ett alarmerande tillstånd. Så beskriver Mikael Svanberg, förbundsstyrelseledamot på BRF, den rådande situationen med tio tusen beredskapsbrandmän i blockad.

Efter att Brandmännens riksförbund (BRF) i söndags valde att tacka nej till medlarnas slutbud om ett ettårigt avtal med en löneökning på 2,3 procent, och i stället verkställa sitt konfliktvarsel har det uppstått ett dödläge mellan BRF och arbetsgivarparterna Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Pacta.

– Vi hoppas på en snabb lösning, men kommer att gå hela vägen in i kaklet. Vi ger oss inte, säger Mikael Svanberg, förbundsstyrelseledamot på BRF.

SKL säger att de vägrar gå med på BRF:s krav om ett fyraårsavtal och en successiv löneökning på 15 procent.

– Medlarnas bud var ett balanserat förslag. Tyvärr fortsätter vår motpart ha orealistiska förväntningar, därför är det omöjligt att nå en lösning i dagsläget, säger Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

Mikael Svanberg har svårt att förstå vad SKL menar med orealistiska förväntningar. I dag tjänar en beredskapsbrandman 65 000 kronor om året. En löjligt låg summa, enligt Mikael Svanberg.

– De har en timlön på 22 kronor. Vem vill rycka ut mitt i natten, eller strunta i att gå till sitt ordinarie jobb, för den lönen?

– Vi har stora rekryteringsproblem vad gäller beredskapsbrandmän. För att yrket ska bli attraktivt måste lönen höjas, säger han.

Klockan sex i måndags morse togs 10 000 beredskapsbrandmän ut i blockad mot extraarbete utöver beredskapsschemat. Vid allvarligare olyckor och bränder kommer dispens att beviljas.

– Men nu har vi fått höra att SKL gått ut med rekommendationer till kommunerna om att inte ansöka om dispens, även om de operativa cheferna vill det. Är det så kan det bli farligt, säger Mikael Svanberg.

Några sådana rekommendationer har inte förekommit, enligt Sophie Thörne som är arbetsrättschef på SKL.

– Som vi uppfattat det behövs ingen dispens, varslet påverkar inte larm eller akuta insatser. Men eftersom det verkar råda oklarheter måste vi såklart prata med BRF, säger hon.

Stärks inte beredskapsbrandmännens villkor är Mikael Svanberg orolig att räddningstjänsten kommer att avvecklas på landsbygden.

– Eller att ”lika skydd för alla invånare” kommer att avvecklas – för det är vad det handlar om. I Stockholm och andra storstäder används inte beredskapsbrandmän, men i glesbygden är människor beroende av dem, säger han.