Okunskapen om psykisk ohälsa är stor. Arbetsplatser skyller ofta på den sjuka anställda medan grundfelen är för stor arbetsbelastning och brist på kontroll och erkänsla.

– All forskning visar att organisatoriska faktorer är viktigare än individuella för uppkomst av utbrändhet, säger Magnus Lindén, lektor och forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet.

Den psykiska ohälsan ökar i arbetslivet. Försäkringskassan uppger att 71 000 personer var sjukskrivna för psykiska diagnoser vid årsskiftet, främst stressreaktioner. Det var 40 procent av alla sjukfall.

Många arbetsplatser står helt ställda inför psykiska problem. Arbetsmiljöverkets inspektioner i höstas visade att en majoritet saknade förebyggande insatser mot ohälsan.

Samtidigt är de flesta med psykiatrisk vardagsdiagnos, som depression, utmattningssyndrom och tvångstankar, inte sjukskrivna utan går till arbetet.

– Därför är det så viktigt att ha strukturer på arbetsplatsen som gör att medarbetarna mår bra, säger Magnus Lindén. Goda relationer med kollegor och chefer, och en öppenhet så att man vågar ta upp sin psykiska ohälsa, behövs.

De flesta chefer saknar kunskap om psykosocial ohälsa och ser den inte som viktig. En miss som kan bli dyr för företaget:

– Det handlar om kulturen på arbetet, säger Magnus Lindén. Den får inte skuldbelägga, utan det krävs ledarskap som tar upp missförhållanden i samverkan med den anställde. Frågan måste ses som lika naturlig som produktion och ekonomi.

Skuldkulturen innebär att den som inte orkar med jobbet betraktas som svag och ses som en belastning för företaget.

Stor arbetsbörda, brist på kontroll och avsaknad av erkänsla riskerar att skapa skadlig stress. Stressen kan leda till att personen har färre sociala kontakter och lever ett mer ohälsosamt liv. Allt eskalerar till sjukdom, ofta utbrändhet.

Första tecknet på utbrändhet är känslomässig utmattning, nästa att man blir cynisk mot den egna organisationen och riktar nedvärderande åsikter mot kunder och arbetskamrater. Till sist presterar man sämre på jobbet.

– Risken är att den anställde skadar företagets rykte och produktion med sina cyniska reaktioner, säger Magnus Lindén. Därför är det så viktigt att ledningen skapar en dialog och är positiv till felrapporteringar och ett vettigt förändringsarbete. Allt för att den med psykisk ohälsa ska kunna bli frisk.

Förebyggande arbete och öppet klimat har många värden för företaget, liksom en god kontakt med företagshälsovården för psykologstöd och arbetsinriktad rehabilitering. Även utbildning i stresshantering för alla anställda och möjligheter till avkoppling på arbetstid är vettiga insatser.

– Däremot ska man inte köra med quickfix, som några enskilda timmars träning i avslappning eller mindfulness. Det leder ingenvart.

Inte heller ska man lägga allt ansvar på chefen, särskilt eftersom många chefer saknar kompetens att hantera psykiska symptom. Dessutom är även cheferna utsatta för stress. Däremot bör man ge cheferna kunskap och handlingsplaner för sitt engagemang i medarbetarna.

– Vinsterna är många med en arbetsplats som är öppen för dialog, feedback, engagemang och samverkan, säger Magnus Lindén. Det ger ett gott arbetsklimat och delaktiga, utvecklande och glada anställda. Detta leder till ekonomiska vinster för företaget genom bättre prestation, enskilt och i grupp.

Torbjörn Uhlin

 

Läs också:

Fakta

Magnus Lindéns hälsotips för att hålla stressen borta Personligt • Sov ordent­ligt, träna och ät rätt mat. • Lägg inte på fler saker att göra utan att ta bort något annat. • Prioritera sociala relatio­ner, familj och vänner. • Ge dig själv beröm, tillåt dig att misslyckas, våga säga nej.   På arbetet • Sätt gränser och accepte­ra att det du presterar är tillräckligt bra. • Lär dig att prioritera och välja bort arbets­uppgifter så att du inte får dåligt samvete av den ogjorda högen. • Ta kontroll över tiden. Planera din arbetsdag på ett strukturerat sätt. • Sök stöd hos dina arbets­kamrater.   Utbrännande ­organisationers brister • För stor arbets­belastning • Bristande kontroll över arbetet (för den enskilde medarbetaren) • Brist på erkänsla • Bristande arbets­gemenskap • Värderings­konflikter