Inför danska valet har a-kassan blivit en het fråga. Under krisen har skyddet i landets berömda flexicuritysystem urholkats. Många arbetslösa står utan ersättning. Flera partier vill därför förändra den danska modellen. Frågan är bara hur.

Något datum är ännu inte satt, men innan den 15 september ska danskarna gå till valurnorna. En allt hetare politisk fråga är a-kassan.

Under sitt förstamajtal deklarerade den danska statsministern, socialdemokraten Helle Thorning-Schmidt, att hon vill stärka skyddet för arbetslösa.

Hon har stöd från flera partier, även det borgerliga partiet Venstre anser att det behövs förstärkningar.

För fem år sedan genomfördes nämligen en omfattande förändring av a-kassan. Ersättningen betalas numera ut under två år, i stället för som tidigare fyra.

Dessutom förlängdes tidsgränserna. För att få ersättning måste du arbeta i minst ett år, jämfört med ett halvår tidigare.

Det här har lett till att många, 53 000 sedan 2013, har hamnat utanför a-kassan.

– Dessa får nästan inget alls i ersättning, säger Mats Busck på danska LO.

Danska facken LO och FTF har lagt ett gemensamt förslag där de vill se ändrade regler som innebär att fler kan få a-kassa. De vill även att det ska löna sig att hoppa in och ta tillfälliga jobb under arbetslöshet.

Socialdemokraterna, högerpartiet Venstre och flera andra stödjer förslaget och är beredda att skjuta till mer pengar för att fler ska omfattas av försäkringen.

Men vänsterpartiet Radikale har tagit starkt ställning emot större satsningar på a-kassan. Det har även högerpartierna Liberala alliansen och Konservativa folkepartiet.

I Danmark kan arbetsgivaren lätt säga upp personal och behöver inte ta hänsyn till någon lag om anställningsskydd eller regler som sist in – först ut. Det har gett företagen en stor flexibilitet. Samtidigt så finns ett väl utbyggt skyddsnät för det anställda som blir av med jobbet – security. A-kasseersättningen är i genomsnitt 76 procent av lönen. Den som är över 30 år och är arbetslös i mer än sex månader har rätt till minst sex veckors utbildning. Danmark satsar också mer på aktiv arbetsmarknadspolitik än Sverige.

– Man kan se det som ett säkerhetsnät som gör att man vågar satsa på förändringar på arbetsmarknaden, men ekonomer ser det ofta som en hängmatta som får folk att ligga still och inte göra något, säger professor Per Kongshøj Madesen, Aalborgs universitet.

Personalomsättningen är större i Danmark. 30 procent av arbetskraften byter jobb eller går mellan arbete och studier varje år. I Sverige är det kring 25 procent.

– Jobben flyttar sig från sektorer som är på nedgång till sektorer som det går allt bättre för, säger Per Kongshøj Madesen.

Den politiska debatten som nu rullat igång i Danmark handlar om ifall tryggheten i systemet har urholkats för mycket.