Svenska byggnadsarbetare arbetar på allt sämre villkor i Norge. Många anställs på endagskontrakt.

– Man kan tala om att härska genom skräck. Du blir av med jobbet utan att bli uppsagd. Du märker bara att du inte får fler uppdrag, säger Jonas Bals, som arbetar på Fellesforbundets samhällspolitiska avdelning.

Han uppger att arbetsgivarorganisationerna hjälper bemanningsföretagen att runda norsk lag. Resultatet har blivit något som kallas för fast anställning utan lön mellan uppdrag.

– Byggnadsarbetarna anställs på projektkontrakt. De kan vara på tre månader, en vecka eller en dag. Dessvärre ser vi att kontrakten blir kortare och kortare. Det gör det väldigt svårt för oss som facklig organisation. Arbetarna blir väldigt rädda för att säga ifrån och organisera sig, berättar Jonas Bals.

Fenomenet är inte nytt. Polska och litauiska byggnadsarbetare har jobbat i Norge liknande villkor i snart tio år. I jämförelse med dem har svenska byggnadsarbetare varit privilegierade. Tidigare har många svenskar varit anställda direkt i norska byggbolag.

– Vi har inga siffror på hur många svenska byggnadsarbetare som arbetar i bemanningsföretag, men jag vill påstå att antalet har ökat snabbt på senare år, säger han.

Fellesforbundet är Norge största LO-förbund i den privata sektorn med knappt 150 000 medlemmar. Förbundet organiserar LO-folk i vitt skilda branscher som hotell- och restaurang, industri, skog- och lantbruk och grafisk produktion.

I Norge pågår en intensiv debatt om det som kallas för arbetsmarknadskriminalitet.

– Vi har varit en av de viktigaste rösterna i den debatten. Vårt huvudbudskap är att vi hälsar utländska arbetare välkomna, men de ska arbeta på norska villkor. De ska inte bli ett B- eller C-lag.

Jonas Bals tycker att Fellesforbundet har vunnit debatten. Ingen talar längre om några fördelar med social dumpning. Ändå blir det fler som jobbar på usla villkor på norsk arbetsmarknad.

– Många företag konkurrerar med lagbrott och extremt låga löner. De spelar med hälsa, miljö och säkerhet. Det har gått så långt att det finns en bred enighet mellan fack och arbetsgivare om att situationen är bortom kontroll, säger Jonas Bals.

Organisationsgraden är lägre i Norge än i Sverige. Färre anställda är med i facket och färre arbetsgivare är organiserade. Tidigare var det inget problem. Även de oorganiserade följde lagar och avtal.

Jonas Bals:

– Det förändrades med start år 2000. Fram till dess tyckte vi att hade avskaffat daglönarna i Norge med lag och avtal. Så fick vi bemanningsföretag och EU:s östutvidgning. Det blev en bomb på norsk arbetsmarknad.