Kurt Kvarnström.

Kurt Kvarnström.

 

Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska tas bort helt och hållet under den kommande mandatperioden, anser Kurt Kvarnström, en av Socialdemokraternas tyngsta pensionspolitiker. Pengarna kan tas från arbetsgivaravgiften, som sänktes 2009.

Regeringens jobbskatteavdrag har gjort att pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna betalar högre skatt än de som arbetar gör på samma inkomst. Avsikten har varit att skapa ”drivkrafter för arbete”.

Orättvist, anser oppositionen. I sitt första maj-tal sa Stefan Löfven att skatteskillnaden ska jämnas ut. ”Detta kommer att ta tid, men det ska göras”, lovade S-ledaren, men han angav ingen tidpunkt.

Det gör däremot Kurt Kvarnström, S-riksdagsman och ordinarie ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott. Som S-representant i den så kallade Pensionsgruppen, där de fem partier som står bakom pensionssystemet ingår, är han ett av partiets främsta namn i pensionsfrågor.

– Målet är att hela skatteskillnaden ska vara borta under nästa mandatperiod, säger Kurt Kvarnström. Den ståndpunkten driver jag både utåt och inom partiet.

Ett litet steg har Socialdemokraterna redan tagit i sin budgetmotion, med förslaget om en skattesänkning för pensionärerna på 50 kronor i månaden. Den reformen kostar en och en halv miljard kronor om året.

Att helt ta bort ”överbeskattningen” av pensionärer kostar sju och en halv miljard, enligt finansdepartementets beräkning. Kurt Kvarnström är övertygad om att det går att finansiera under nästa mandatperiod. Han ser den sänkning av arbetsgivaravgiften som regeringen genomförde 2009 som en tänkbar finansieringskälla. Redan när regeringen lade fram förslaget att sänka arbetsgivaravgiften med en procentenhet, som en del av ett stimulanspaket under finanskrisen, sa bland andra Riksrevisionen att det var ett dyrt och ineffektivt sätt att skapa fler jobb.

– I grunden är det pengar som löntagarna har avstått. Att dela ut dem till arbetsgivarna är fel. I stället kunde man växla över pengarna till pensionärerna, säger Kurt Kvarnström.

Ulf Björk, valledare för IF Metall i Västerbotten, har i många år skrivit motioner till Socialdemokraternas partikongresser i pensionsfrågor. Han anser att ett konkret förslag om hur pensionärsskatten ska sänkas är viktigt för en S-framgång i riksdagsvalet.

– Att ta tillbaka en procents sänkning av arbetsgivaravgiften skulle ge 13 miljarder kronor om året. Det räcker för att både jämna ut skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer och förstärka pensionssystemet.

Lika beskattning av lön och pension, liksom sjukpenning och arbetslöshetsersättning, är en viktig princip för LO. Därför bör den skatteskillnad som har skapats under Alliansregeringen arbetas bort så fort som möjligt, anser Kjell Rautio, utredare vid LO. Men LO har inte fattat beslut om hur det ska gå till.

– Att ta tillbaka sänkningen av arbetsgivaravgiften 2009 är ett seriöst förslag, väl värt att se närmare på, säger Kjell Rautio.

Kurt Kvarnström anser att frågan om pensionärsskatten har hög prioritet.

– Sverige har inte haft någon skatteskillnad mellan pension och lön förut, den kom med Alliansregeringen 2006. Pension är uppskjuten lön och ska inte beskattas hårdare. Därför är det här en stor rättvisefråga.

– Sverige sticker ut i världen. De flesta länder har lägre skatt på pension, här är det tvärtom.

Enligt en undersökning som Sifo gjort på SVT:s uppdrag anser 62 procent av svenskarna att pension bör beskattas lägre än lön och 33 procent att de bör beskattas lika. Bara fem procent anser att lön bör beskattas lägre än pension.

Pension och skatt

Vid en inkomst på 15 000 kronor per månad betalar en pensionär 321 kronor mer i skatt per månad än en löntagare (vid genomsnittlig kommunalskatt). Vid en inkomst på 20 000 kronor i månaden betalar en pensionär 558 kronor mer.

De sociala avgifter som arbetsgivarna betalar sänktes 2009 från 32,42 till 31,42 procent av de anställdas bruttoinkomst. Alltså en generell sänkning, utöver den särskilda nedsättningen av socialavgifterna för unga. Regeringens ansåg att en mindre ”skattekil på arbete” skulle öka arbetsutbudet och främjar den ekonomiska effektiviteten.