Regeringen och Miljöpartiet är överens om att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring. Facken som länge krävt en förändring är dock kritiska. Även Migrationsverket är oroliga för att tvingas klä skott för problemen som uppmärksammas då utländska arbetare utnyttjas på svensk arbetsmarknad.

Polisen har varnat för människosmuggling. Facket för att utländska arbetstagare utnyttjas.

Bärplockare, byggjobbare och städare från länder utanför EU har uppgett att de lurats på lön då de kommit till Sverige för att tillfälligt jobba.

Efter en uppgörelse med Miljöpartiet lämnar regeringen i dag, måndag, in en proposition för att skärpa reglerna för arbetskraftinvandring. Den sågas av facken som länge efterlyst bättre kontroll.

– Jag skulle inte ens vilja kalla det ett steg framåt, säger Thord Ingesson på LO.

Sedan december 2008 har LO varit kritiska mot dagens system för arbetskraftsinvandring.

Då slopades systemet med att myndigheterna skulle bestämma i vilka branscher det behövdes utländsk arbetskraft. I stället blev det upp till företagen själva att avgöra behovet. Systemet har hyllats som ett av världens mest liberala och berör dem som kommer från länder utanför EU. Samtidigt har flera problem uppmärksammats.

Bland annat har bärplockare blivit blåsta på lön och tvingats jobba under slavliknande villkor. Det har även visat sig att arbetsgivare säljer arbetstillstånd. Utländska arbetare får betala upp till 100 000 kronor för att få chansen att komma till Sverige och jobba eller så köper de ett skenavtal för att komma in i Sverige.

Sedan de nya reglerna införts har det gjorts flera skärpningar. I dag, måndag, kom ytterligare ett förslag för snävare regler. Efter en uppgörelse med Miljöpartiet lämnade regeringen in en proposition.

I framtiden ska Migrationsverket kunna göra efterkontroller, det vill säga undersöka om villkoren är så bra som uppgetts då den utländska arbetaren fått tillstånd att jobba i Sverige.

Dessutom ska arbetsgivarna kontrolleras noggrannare och de ska bli tvungna att på heder och samvete skriva under att de uppgifter de lämnat är riktiga, vilket innebär att de kan straffas om felaktig information lämnas.

Regeringen och Miljöpartiet vill även att de som blir uppsagda under de max två år de får stanna och jobba i Sverige ska få fyra månader, istället för som tidigare tre månader, på sig att hitta en ny anställning i Sverige innan de tvingas återvända.

Svenskt Näringsliv välkomnar snävare regler.

– Arbetskraftsreformen är viktig och väl värd att vårda  och vi stödjer att myndigheterna får möjligheter att göra stickprovskontroller under löpande tillståndstid för att följa upp vilka villkor man faktiskt får och på så sätt också  förebygga missbruk, säger Karin Ekenger arbetsmarknadsexpert på arbetsgivarorganisationen.

Från fackligt håll låter det annorlunda. Enligt Saco är förändringarna ett steg i rätt riktning men inte tillräckliga. TCO anser att det inte räcker att bara öka kontrollen om man inte samtidigt inför kraftigare sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna.

LO är kritiskt eftersom de anser att allt fler arbetskraftinvandrare tas in i låglöneyrken där det är svårt att kontrollera att de anställda får löner och villkor enligt kollektivavtalsliknande villkor.

– Det har en felaktig ingång. Kontrollerna som Migrationsverket ska göras genom att leta upp de ställen där lagen bryts men sen ska utvisas arbetstagaren om den inte hittar ett nytt jobb inom fyra månader. Arbetare som inte fått tillräckligt bra villkor borde få upprättelse i stället. Syftat med en granskning måste ju vara att stärka arbetstagaren men så blir det inte nu, säger Thord Ingesson, LO.

I stället för efterkontroller hade Thord Ingesson hellre sett än tuffare granskning av företagen innan arbetstillstånden beviljades.

I stort välkomnar Migrationsverket förslaget men de ser också flera problem, särskilt med efterkontrollerna.

– Det blir de enskilda arbetarna som drabbas, som det ser ut nu. Om vi hittar företag som inte betalar rätt lön är det vår uppgift att dra in arbetstillståndet, vilket gör att de som jobbar kan tvingas lämna landet, säger Nina Johansson på Migrationsverket.

I utredningen innan propositionen fanns ett förslag att Migrationsverket skulle få direkt tillgång till skatteverkets register men i stället för att genomföra det ska detta utredas. Resultatet befaras bli svårare att göra efterkontroller.

Regeringen har avsatt fem miljoner kronor för att göra noggrannare kontroller. Men de anser att tillskottet är i minsta laget. Risken är att vi ”klä skott” för missförhållanden som de själva anser har mycket begränsade möjligheter att stävja, skriver det i sitt remissvar till regeringen.