Enträget medlemsvärvande och arbete för ett bättre arbetsliv. Det är Ingela Edlunds recept för att få upp medlemstalen. Foto: Henrik Montgomery Bild: Henrik Montgomery

 

Facket måste organisera fler. LO oroas över den nya statistiken som visar att var tredje arbetare står utanför facket, och att andelen fortsatt att växa.
– Det är klart att det är allvarligt. Det ska vi göra allt vad vi kan för att rätta till, säger Ingela Edlund, LO:s andre vice ordförande.

Andelen arbetare som är med i facket har sjunkit från 77 procent år 2006 till 66 procent förra året, enligt statistik som Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, tagit fram och som Arbetet tidigare berättat om.

Den främsta förklaringen till raset är den kraftiga höjning av a-kasseavgiften som slog hårt mot LO-förbundens medlemmar. Att organisationsgraden för arbetare fortsatt att minska även de senaste åren då den stannat av för tjänstemän, är inget som överraskar Ingela Edlund. Hon tror att trenden till stor del kan förklaras av de dåliga villkor som många arbetare har i arbetslivet.

– Det har skett försämringar på arbetsmarknaden som hittills främst har drabbat LO-gruppen, men som nu också sprider sig till tjänstemännen. Det handlar om olika korta anställningar som staplas på varandra, alla visstidsanställningar och sms-anställningar. Det skapar en otrygghet som gör att våra medlemsgrupper får svårt att få fäste på arbetsmarknaden och kanske inte går med i facket, säger hon.

Ett sätt för LO att vända trenden blir därför att se till så arbetsmarknadspolitiken ändras, säger Ingela Edlund, och lyfter fram den valplattform som LO-förbunden nyligen enats om.

– Det handlar i hög grad om att skapa ett bättre arbetsliv där man ska motverka otrygga anställningar och ha lite ordning och reda på arbetsmarknaden. Vi måste visa att det finns en annan väg framåt och det tror vi skapar förutsättningar för att organisationsgraden ska öka igen.

Ingela Edlund tycker att organisationsgraden för arbetare bör ligga åtminstone runt 80 procent, men hon törs inte sätta något mål om när LO ska ha nått dit.

– Det första är att vi måste vända. Det är det absolut viktigaste. När vi sedan lyckats vända kan vi börja sätta tidsatta mål, men där är vi inte än.

Förutom att ändra politiken är det hårt arbete som gäller om facket ska kunna vända trenden. Det handlar om att fortsätta det arbete som ständigt pågår i förbunden med medlemsvärvning.

– Det är enträget, långsiktigt arbete som gäller, och att frågorna ständigt är högt prioriterade på dagordningen.