Hej då, Genus!

Den populärvetenskapliga tidskriften Genus går i graven efter många års trogen tjänst. Sista numret är tillbakablickande och handlar om vad teorierna spelat för roll för forskningen och för samhällsutvecklingen.

Som vanligt är presentationerna korta och konkreta och låter forskarna själva komma till tals. Ambitionen att göra vetenskapen begriplig utan att pruta på komplexiteten och självkritiken har de med sig in i det sista. Så här säger till exempel genusprofessorn Lena Martinsson när hon intervjuas av Siri Reuterstrand om hur perspektiven har vidgats från att bara handla om jämställdhet:

”Jag skulle vilja att vi i stället för att bara dela in människor i grupper, vågade vända resonemangen och fråga ’vad blir norm nu?’ och ’vem eller vad utesluts’ inför varje nytt beslut. Det skulle också påminna oss om att de många normerna och hierarkierna faktiskt är något som görs, blir till och att man mer eller mindre är mitt i detta görande.”

Att Genus läggs ner är tyvärr del av en större trend där papperstidskrifter förlorar sin finansiering och spridning och läggs ner, anteciperande en utveckling där elektronisk publicering och läsning förväntas ta över. Bland annat har Vetenskapsrådet kortsynt beslutat att inte längre finansiera en rad samhällsvetenskapliga tidskrifter som alltjämt spelar en viktig roll för det vetenskapliga samtalet inom respektive ämne – till exempel Genus mer teoretiskt lagda kollega Tidskrift för Genusvetenskap (f d Kvinnovetenskaplig Tidskrift). Ett sånt ingrepp hämmar gravt kontakten både med omvärlden och med framtiden. En annan aspekt är att det innebär en underförstådd anglifiering, att det ska skrivas på engelska istället för på svenska. Vilket påverkar språkets utveckling negativt.

Papperet är då inte huvudsaken, utan den koncentration och noggrannhet som hör samman med regelbunden, omsorgsfullt redaktörad utgivning. Istället för att bara ge upp och lägga ner borde det göras satsningar på digitala format som kanske rymmer både diskussion och popularisering, utifrån insikten att dagens spetsdebatt har oförutsebara återverkningar, att tiden är lång.