Genom ett nytt direktiv slog EU-parlamentet i onsdags fast att kollektivavtal ska följas vid offentlig upphandling – även i motsträviga länder som Sverige.
Svenska kommuner och myndigheter, som hittills varit bland de mest avoga när det gäller kollektivavtal, får nu finna sig i – eller dra nytta av – att följa direktiven om större sociala och miljömässiga hänsyn.
Skillnaden för de flesta EU-länder är faktiskt inte så stor i realiteten. Redan i dag är det möjligt att ställa långtgående sociala och miljömässiga krav vid upphandlingar.
Det främsta syftet med det nya direktivet är i stället att länder i fortsättningen inte bara KAN utan också SKA ställa sådana krav.
För Sverige är dock situationen annorlunda.
Tillsynsmyndigheten Konkurrensverket har hittills företrätt en linje där de avråder upphandlande kommuner att ställa annat än ett minimum av sociala och miljömässiga krav, till den borgerliga regeringens stora förtjusning.
Förhoppningsvis inser Konkurrensverket att tiden för nej till kollektivavtal i anbudsunderlagen är förbi.
Senast om två år ska Sverige och andra EU-länder se till att arbetsrätt och kollektivavtal följs när varor och tjänster upphandlas.
Men det är fortfarande en viktig facklig fråga att se till att så också görs.
