Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Klicka på diagrammet för att se det i större format.

ARBETET GRANSKAR.  Vill du orka arbeta till 65 eller ­längre och få en bra pension? Då ska du inte bli lackerare, styckare eller maskinoperatör i industrin. I en rad branscher kolliderar kravet på ett längre arbetsliv med verklighetens utslitna kroppar.

Vi lever allt längre. Som pensionssystemet är konstruerat betyder det att pensionerna blir lägre – om vi inte arbetar längre upp i åldrarna.
Därför lade regeringens utredning i förra veckan fram förslag om hur arbetslivet ska förlängas. Bland förslagen finns höjda åldersgränser för när pensionen får börja tas ut.

’Men en stor grupp orkar inte arbeta ens till 65 år, utan slutar i förtid. Bara 40 procent av kvinnorna, och strax under hälften av männen, går direkt från arbete till ålderspension. Resten, alltså 60 procent av kvinnorna och drygt hälften av männen, lämnar arbetslivet på annat sätt – oftast som förtidspensionärer.

Det gäller särskilt människor som har tunga LO-jobb. En underrapport till pensionsåldersutredningen avslöjar i vilka yrken utslagningen är störst.

Bland kvinnor gäller det bland andra maskinoperatörer och paketerare inom industrin. Bland män löper gjutare, maskinoperatörer och skorstensfejare många gånger högre risk att slås ut före 65-årsdagen än civilingenjörer och chefer inom offentlig förvaltning.

Diagrammen här intill visar i vilka yrken risken är störst att arbetslivet slutar med förtidspensionering för den som har fyllt 60 men inte 65. Om man i stället vidgar åldersintervallet till mellan 50 och 64 år är lackerare, slaktare och styckare de farligaste yrkena för kvinnor, medan konsthantverkare, kafébiträde och stenhuggare är de yrken där flest män beviljas förtidspension.

Gabriella Sjögren Lindquist, docent i nationalekonomi och författare till rapporten, förklarar varför and­ra yrken hamnar i topp om man räknar förtidspensionärerna redan från 50 års ålder:

– De kvinnor som är till exempel slaktare och lackerare och blir utslagna blir det redan vid tidig ålder.

Debatten om långa sjukskrivningar och förtidspensionering har ofta handlat om kvinnor inom vården och äldreomsorgen. Men i rappor­ten betonar Gabriella Sjögren Lindquist att både män och kvinnor löper störst risk att sluta som förtidspensionärer i den privata sektorn, följt av den kommunala sektorn, landstingen och slutligen den statliga sektorn.

Minst vanlig är förtidspensio­nering i yrken som kräver lång utbildning. Akademiker kan inte bara arbeta längre upp i åldrarna, och på så sätt skaffa sig en bra pension. De högutbildade lever också längre, så att de hinner få glädje av pensionen.

Och klyftan i livslängd mellan hög- och lågutbildade har ökat det senaste decenniet. I takt med att fler utbildar sig längre krymper förvisso den grupp som bara har grundskola, men den framstår samtidigt som allt mer missgynnad.

På samma sätt som lågutbildade i genomsnitt lever kortare betyder också låg inkomst ett kortare liv. Även om man tar hänsyn till att kort utbildning och låg lön ofta går hand i hand kvarstår den effekten.

I nya beräkningar som social­de­partementet och fi­nans­de­par­te­mentet har gjort för ål­ders­pen­sions­ut­redningen delas be­folk­ningen in i fem lika stora delar efter inkomst. När de är 65 år kan den femtedel av männen som tjänar mest räkna med att leva 3,6 år längre än den femtedel som tjänar minst (siffran gäller dem som är födda mellan 1940 och 1949).

Även om bilden inte är helt entydig ser alltså de som har kortast utbildning, tyngst jobb och lägst lön inte ut att få del av den ökade livslängden i samma mån som de välbeställda. Men de måste vara med och betala priset i form av sänkta pensioner då livslängden stiger i genomsnitt.

Det gör att höjd pensionsålder och andra reformer för ett längre arbetsliv kan slå orättvist. Pensionsåldersutredningen är själv medveten om problemet. ”Välutbildade och ekonomiskt välbeställda kan fortsätta att arbeta med höga löner och få bättre pensioner”, skriver utredningen, medan ”personer med svag hälsa kan få det svårt att genom längre arbete förbättra sin pensionsnivå”.

Flera av de yrken där flest slutar som förtidspensionärer finns inom livsmedelsindustrin. Marie Söderqvist, vd för Livsmedelsföretagen, pekar på att det avtal som parterna i branschen just har tecknat innehåller en ny möjlighet till delpension.

– Tanken är att man ska kunna gå ner till halvtid och på så sätt orka arbeta till minst 65 år, kanske högre upp i åldrarna.

Marie Söderqvist framhåller det arbete som flera företag i branschen driver kring ett hållbarhetsmanifest, inklusive en nollvision för arbetsolyckor. Fack och arbetsgivare har arbetat tillsammans mot skador i slakterinäringen, där enkla åtgärder som bättre slipade knivar kan minska belastningsskadorna.

Om tio år ska yrkena inom livsmedelsindustrin inte längre ligga i topp på listan över förtidspensioneringar, hoppas Marie Söderqvist.

– Rent krasst: Sedan EU-inträdet är livsmedelsindustrin den bransch som rationaliserats hårdast. Många av de belastande arbetena ersätts med robotar, säger hon.

Livs ordförande Hans-Olof Nilsson kallar ålderspensionsutredningen ”en kalldusch”.

– Antalet livsmedelsarbetare som orkar fram till dagens ordinarie pensionsålder är försvinnande litet. Det beror på högt uppskruvat arbetstempo och bristande satsningar på arbetsmiljö, säger Hans-Olof Nilsson.

– Höjd pensionsålder utan massiva insatser inom arbetsmiljö och rehabilitering kommer bara att leda till fler fattigpensionärer.

15 värsta yrkena för kvinnor.

varstajobbman

Detta krävs

Kraven för att få ­förtidspension:

• Att arbetsförmågan är ­stadig­varande nedsatt.

• Att medicinsk behandling eller ­rehabilitering inte bedöms leda till förnyad arbetsförmåga.

• Hänsyn ska inte tas till ålder, bostadssituation, utbildning, tidigare jobb eller liknande.