Splittring hotar Cosatu

Den exklusiva klockan Breitling har blivit ett begrepp i den Sydafrikanska fackföreningsrörelsen.

Ett osande inlägg från fackets första generalsekreterare och den före detta ministern Jay Naidoo har skapat stor uppståndelse inför kongressen.

Breitling-brigaden kallar Jay Naidoo eliten inom centralorganisationen Cosatu och regeringspartiet ANC som bär dyra lyxklockor och utnyttjar sina positioner för att berika sig själva.

Sydafrika har de senaste åren skakats av flera stora korruptionsskandaler. Den nuvarande presidenten, ANC-ledaren Jacob Zuma har anklagats för att ha tagit emot mutor i samband med en stor vapenaffär.

På sin blogg beskriver Jay Naidoo ett fackligt-politiskt samarbete som havererat. Sydafrika har fått demokrati men brödet saknas fortfarande på bordet.

Journalisten och författaren William Gumede har i flera år skildrat ANC:s utveckling. Han är inne på samma spår. I en förhoppning om att öka sitt politiska inflytande har Cosatu de senaste åren lagt mycket krut på att det politiska arbetet i ANC. Det har dock, enligt honom, skett på bekostnad av den lokala fackliga organiseringen.

Dödsskjutningarna av de 34 strejkande gruvarbetarna vid Marikanagruvan var, enligt honom, en påminnelse om att Cosatu tappat kontakten med sina medlemmar. Under strejken vid Marikanagruvan konkurrerande två fack med varandra. Det ena var Cosatus gruvfack National Union of Mineworkers (NUM). Det andra var ett utbrytarfack, Association of Mineworkers and Construction Union (Amcu), som tyckte att det gamla facket inte varit tillräckligt lyhörda för arbetarnas krav på högre löner.

De fackliga gräsrötterna protesterade alltså mot dåliga levnadsvillkor men det fanns inget gehör från Cosatus ledning som är i allians med det styrande ANC. En undersökning inför kongressen antyder att en stor del av fackets medlemmar tror att våld under strejkerna kan vara en bra metod för att få bättre villkor. Flera fackförbund överväger dessutom att lämna centralorganisationen.

En annan tvistefråga på kongressen förväntas bli ifall Cosatu ska lämna den internationella fackliga samorganisationen IFS och i stället gå med i det kommunistiska världsfacket WFTU.

Kwasi Adu-Amankwah är generalsekreterare för den Afrikanska avdelningen av världsfacket IFS.

– Metallfacket Numsa vill att Cosatu ska lämna oss. De har ett visst stöd bland andra förbund men majoriteten ser ut att vilja vara kvar i vår organisation, säger han till Arbetet.

Den största striden på kongressen kommer dock troligen handla om något helt annat – nämligen politik.

Cosatu är en del i en trepartsallians mellan facket, ANC och Sydafrikanska kommunistpartiet. Magnus Walan på den kristna biståndsorganisationen Diakonia är en av veteranerna inom den svenska anti-apartheidrörelsen. Han har kontakt med flera i toppen i ANC och säger att det inte finns någon tydlig konfliktlinjer i den maktstrid som pågår just nu.

– De allianser som bildas handlar mer om vilka som känner varandra personligen. Några tydliga ideologiska skillnader finns inte, säger han.

Eftersom gränserna mellan fack och politik allt mer har suddats ut har de politiska konflikterna inom ANC smittat facket, men det går åt andra hållet också. Strider i Cosatu påverkar också ANC. Vissa ser till och med den fackliga kongressen som en sorts uppvärmning inför ANC:s nästa stora interna strid.

Cosatus generalsekreterare Zwelinazima Vavi pekas nämligen ut som en av de tunga politiska utmanarna till president Jacob Zuma.