Demokraternas konvent i Charlotte, North Carolina, förbereds.

Foto: Chris Keane

Demokraternas konvent i Charlotte, North Carolina, förbereds.

 

Facken kommer att ha en ovanligt nedtonad roll när ­Demokraterna i nästa vecka håller partikonvent. Orsaken
är ett utbrett missnöje med valet av värdstad.

För fyra år sedan donerade amerikanska elektrikerförbundet (IBEW) motsvarande 7 miljoner kronor till Demokraternas partikonvent i Denver, Colorado. I år när tillställningen hålls i Charlotte, North Carolina, kommer förbundet inte att ge några pengar alls.

–  Vi är inte nöjda med hur det gick till när partiet valde Charlotte. Fackföreningsrörelsen är en viktig väljargrupp. Men det valde delstaten med den lägsta organisationsgraden i hela landet, och en stad där det inte finns ett enda hotell med fackligt organiserad personal. Och det hela gjordes utan att någon pratade med oss, säger Jim Spellane, förbundets talesman.

– Det andra skälet är att själva konventet inte är den plats där valet kommer att avgöras, utan det sker på fältet. Då tycker vi det är bättre att använda medlemmarnas pengar till fältarbete för att mobilisera väljare i november, fortsätter han.

Jim Spellane betonar att förbundet inte har strypt stödet till partiet, utan att facket fortfarande stödjer president Barack Obamas återvalskampanj. Men vid konventet kommer förbundets närvaro att begränsas till enskilda medlemmar som valts till delegater.
Elektrikerförbundet är långt ifrån ensamt om att hålla armlängds avstånd till evenemanget. Ett dussintal andra förbund, däribland byggfacket (LIUNA) och transportfacket (Teamsters) har också valt bort konventet.

Bojkotterna markerar en scenförändring jämfört med tidigare valår. Då gav många fackförbund stora finansiella bidrag och höll påkostade kringarrangemang under konventdagarna.

Även centralorganisationen AFL-CIO avstår från att ge betydande ekonomiska bidrag till årets konvent. I ett öppet brev beskriver ordföranden Richard Trumka den nedtonade närvaron som ett uttryck för organisationens nya politiska strategi: att fackföreningsrörelsen ska stå mer självständig gentemot demokraterna och inrikta sig mer på gräsrotsarbete.

Fackföreningshistorikern Nelson Lichtenstein vid University of California anser inte att det indragna konventstödet signalerar en tydlig förändring i relationen mellan demokraterna och fackföreningsrörelsen. Han beskriver det snarare som en strid om värdstaden. Historikern ser heller inga tecken på att fackförbunden är på väg att bli en mer självständig kraft i amerikansk politik.

– För tillfället är de fångade inom det demokratiska partiet. Det är oerhört viktigt för dem att ha en presidentadministration som inte är direkt antifacklig. Republikanerna har gjort en kraftig högersväng. Förr försökte de sträcka ut en hand till facken, men det gör de inte längre, säger Nelson Lichtenstein.

Många bedömare hävdar att Demo­kraterna valde North Carolina eftersom det är en delstat där valutgången är oviss och som Obama behöver vinna för att bli återvald. Något som också, enligt Nelson Lichtenstein, illustrerar ett av fackens grundproblem.

– 50 procent av medlemmarna är samlade i endast sju delstater. Det gör det svårt för Demokraterna att profilera sig som fackföreningsvänliga på det nationella planet. I delstater som North Carolina försöker företrädare i stället tona ner kopplingarna till facken, säger han.