Foto: Janerik Henriksson Bild: Janerik Henriksson

De lediga lärartjänsterna blir allt fler. Tillsammans med bland annat tomma platser på lärarutbildningarna tyder detta på lärarbrist, anser Lärarförbundet.

 

De lediga lärarjobben var 977 fler första halvåret 2012 än samma period 2011. Ett av flera tecken på en tilltagande lärarbrist, hävdar facket.

Sammanlagt anmäldes 29 956 lediga lärartjänster till Arbetsförmedlingen under perioden januari–juni 2012, mot 28 979 samma period 2011. Det är en ökning med tre procent.

Men i en del län är ökningen betydligt större. I Västmanland var den hela 33 procent (i absoluta tal handlade det om 212 fler lediga tjänster).

Räknat i antal tjänster är ökningen i stället störst i Stockholms län: 750 fler lediga lärarjobb anmäldes i år än i fjol. Det är en uppgång med tio procent.

Samtidigt finns några län där de lediga lärarjobben blivit färre, tydligast i Blekinge, Jönköpings, Hallands och Värmlands län.

Sett till olika lärarkategorier är efterfrågan störst på förskollärare: 10 449 lediga tjänster anmäldes under årets första sex månader.

– Sverige står inför en nationell lärarkris. Den ökade efterfrågan på lärare och ökade svårigheter att rekrytera lämpliga lärare till skolorna är ett tydligt tecken på det, kommenterar Ann-Charlotte Eriksson, förste vice ordförande för Lärarförbundet.

För Lärarförbundet, som den senaste tiden publicerat flera rapporter och debattartiklar på temat lärarbrist, är den självklara slutsatsen av siffrorna att läraryrket måste bli mer attraktivt genom att lärarnas löner höjs.

Lediga lärarjobb betyder dock inte nödvändigtvis att det råder brist på lärare. En viss omsättning av lärartjänster är nödvändig. Dels går lärare i pension, dels varierar årskullarna av skolbarn i storlek, så att behovet av lärare i förskolan och lågstadiet kan öka samtidigt som det minskar på högstadiet.

– Visst är det så, säger Amanda Florin, pressekreterare vid Lärarförbundet. Men vi ser inte bara fler lediga lärartjänster. Vi ser att platser gapar tomma på lärarutbildningarna, att stora pensionsavgångar är på väg, och att SCB räknar med att det kommer att saknas 43 000 lärare om åtta år. Det är den sammantagna bilden som får oss att varna för lärarkris.

Den procentuellt största ökningen i antalet lediga tjänster mellan 2011 och 2012 – osannolika 1 100 procent – skedde i Överkalix kommun. En närmare titt på siffrorna visar att det under första halvåret 2011 blev en lärartjänst ledig i Överkalix, vilket under första halvåret 2012 ökade till tolv.

Arbetet frågade Elsa Nilsson, personalchef i Överkalix, om det har blivit svårare att rekrytera lärare.

– Både och, svarar Elsa Nilsson. Lärare i slöjd och språk är svåra att hitta.

– Bakom de tolv lediga lärartjänsterna hittills i år finns flera pensionsavgångar. Till det kommer att vi bara kan anställa för ett läsår i taget när läraren inte har full behörighet.

– Kraven på lärarlegitimation göra det svårare att tillsätta alla tjänster. Men om Sverige går mot lärarkris kan jag inte säga.

Agneta Jöhnk vid Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att ordet kris är obefogat.

– Kommunerna har inte uttryckt någonting sådant.

Den 1 december 2013 införs krav på lärarlegitimation. Inför den förändringen har kommunerna börjat inventera sina lärares kompetens, och funnit att en del inte uppfyller kraven för legitimation.

– Det bör leda till att fler tjänster annonseras ut i höst, säger Agneta Jöhnk. Den här effekten kan ha märkts redan under våren.

Lärarförbundet hävdar att läraryrket har tappat mark lönemässigt. På 1960-talet tjänade lärare, ekonomer och civilingenjörer ungefär lika mycket. 40 år senare tjänar lärare hälften så mycket, enligt en debattartikel i Göteborgs-Posten av Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén och Västsvenska Handelskammarens vd Johan Trouvé.