Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Dimitra Collia häller upp lite kycklingsoppa i en plastskål.

Trots att det är nästan två timmar kvar tills maten ska serveras har en liten kö bildats utanför grindarna till ett av Atens hjälpcent­rum där hemlösa och fattiga kan få lite kläder och en bit mat.

– Jag gick i pension för några månader sedan och har varit volontär här i två veckor, säger Dimitra Collia, som är 60 år och tidigare jobbade för den grekiska Försäkringskassan.

Hon säger att det känns viktigt att hjälpa till.

– Det hade lika gärna kunnat vara jag som stått och väntat utanför grindarna, säger hon.

På lyktstolparna i Aten gör finansföretagen reklam för dyra lån utan säkerhet, och antalet pantbanker och affärer som köper begagnat guld växer.

Dimitra Collia är bara en del av en växande rörelse av frivilliga som vill hjälpa dem som drabbats av arbetslöshet eller fattigdom. Ett sådant ställe är centrumet för fattiga och hemlösa i närheten av Omaniatorget i Aten.

Innanför ytterdörren ligger stora högar med kläder som folk skänkt. Och i rummet intill står en kvinna och packar blåa plastpåsar med blöjor och mat som skänkts från affärer och livsmedelsproducenter. Påsarna hämtas av familjer som inte har råd att köpa mat.

Att få volontärer att ställa upp på att jobba gratis är lätt. Många erbjuder sin hjälp.

I flera kommuner har det organiserats solidaritetsbutiker där arbetslösa och andra fattiga kan handla varor till låga priser eller få dem gratis.

Inte långt ifrån hjälpcentrumet jobbar socialarbetaren Nancy Retinioti på Läkare i världens klinik. Dit söker sig papperslösa och utförsäkrade för att få gratis vård. Hon är anställd på kliniken inom ramen för ett EU-projekt vars uppgift är att skapa ett nätverk mellan olika hjälporganisationer i Aten.

De har ett större möte en gång i månaden och har vardaglig kontakt över telefon och internet.

– Vi stämmer av med varandra om vad som behöver göras. Om sovsäckar ska delas ut till hemlösa i ett kvarter eller om det är extra stort behov av mat någonstans, säger Nancy Retinioti.

Frivilligorganisationerna blir fler men många av dem är inte särskilt välorganiserade, vilket gör att hjälpen inte alltid förmedlas så effektivt. Ett annat problem är den byråkratiska barriär som myndigheterna sätter upp i form av krav på tillstånd och kontroll.

Nancy Retinioti är kritisk till att staten sparar pengar genom att medvetet göra det svårare för människor att få hjälp.

Utbetalningarna av socialbidrag är ett exempel. När myndigheterna nyligen genomförde hårdare kontroller av bidragstagarna var alla som fick hjälp i Aten tvungna att ställa sig i långa köer för visa upp sina papper. Vissa var tvungna att ta ledigt från jobbet.

– I Aigaleo (en mil väster om ­At­en) blev det kaos. Folk var arga eftersom de var tvungna att stå i kö i flera timmar och plötsligt stängde socialkontoret utan förvarning. Många blev jättearga och det utbröt slagsmål, säger Nancy Retinioti.