Ob-tillägget bygger på en svunnen tid, anser Christer Åberg, vd för Arla.

Foto: Claudio Bresciani

Arlachefen Christer Åberg vill minska ob-ersättningen och tycker det är viktigt med större löneskillnader mellan mejeri­arbetarna. För facket på mejeriet i Sundsvall är det otänkbart att gå med på sänkt ob-tillägg.

Det nya avtalet för landets livsmedels­arbetare undertecknades i mitten av december. I stort sett reglerades då bara lönen. Men avtalstiden är kort – bara 14 månader. Det gör att kraven och diskussionen snart är aktuella igen.

– Ob-tillägget är otidsenligt. Det byg­ger på en svunnen tid när affärer stängde klockan 18 och människor jobbade fem dagar i veckan. Så är det inte längre. För vissa kan det vara obekvämt att arbeta mitt på dagen. Nu behöver vi se över tillägget – och det handlar inte om att sänka kostnadsnivån, säger Arlas vd i Sverige Christer Åberg.

Han sitter i styrelsen för arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen och är en av dem som har stort inflytande över vad arbetsgivarna prioriterar även i kommande avtalsrörelser.

För ett år sedan lades mejeriet i Sundsvall ner av Milko. Sju månader senare startades verksamheten igen av Arla och en stor del av personalen fick tillbaka sina jobb. Arla ligger bra till hos de anställda i Sundsvall.

– Vi blev vinnare, säger klubbordföranden Peter Bengtsson.

Vice ordförande Kent Grönblad säger att framtiden ser ljus ut sedan Arla tagit över.

Relationerna mellan facket och fö­retaget är mycket goda. Mejeriet i Sundsvall är den anläggning som vd:n Christer Åberg besökte flest gånger under förra året.

Men facket gillar inte hans idé om minskat ob. Enligt klubben är det inte ens förhandlingsbart att dra ned på ersättningen för arbetet på obekväma tider.

– Ob måste få kosta. Annars kan arbetsgivaren lägga ut hur mycket som helst på tider som är dåliga för oss, säger klubbordföranden Peter Bengtsson.

Arlas huvudkontor ligger på Kungsholmen i Stockholm nära Essingeleden. Där har vd sin arbetsplats. På hans skrivbord står ett högfotat glas med mjölk. Bra som mellanmål, säger han.

– Min önskan är att vi ska ha mer av individuella löneskillnader. Tanken är att kunna fördela lönepåslagen efter individuella insatser – även om det är svårare att mäta bland arbetarna. Nu är möjligheterna att fördela individuellt begränsade. Det senaste avtalet innebär att alla är garanterade 75 procent av höjningen.

Detta får lite större gehör hos de fackliga i Sundsvall, men inget helhjärtat stöd. Det har hittills inte förekommit någon individuell lönesättning på mejeriet. Höjningarna går till hela grupper. Anställda med specialkunskaper, som till exempelvis reparatörer, har högre lön än andra.

– Spontant har jag inget mot större spridning. Bara inte de med låga löner får betala. Något sådant kan vi inte gå med på, säger Peter Bengtsson.

För de valda i Livsklubben på mejeriet i Sundsvall är lönen och arbetstidens förläggning de allra viktigaste frågorna.

– Vår lön är låg. Den ligger under riks­snittet. Vi borde kunna leva på grundlönen, men nu får vi förlita oss på tilläggen och de är inte lika säkra som lönen, säger klubbordföranden Peter Bengtsson.

Vd Christer Åberg vill hellre prata om att mejeriet i Sundsvall finns kvar som arbetsplats.

– Jag är oerhört stolt över att vi räddat anläggningen. Mejeriet ökar i betydelse och vi har en diskussion om att satsa mer och expandera.

När det gäller den låga grundlönen hänvisar han till sitt eget krav på att minska ob-tillägget – mindre tillägg och mera lön. Han säger att det viktiga för den anställda är hur mycket som betalas ut – inte om det är lön eller ob-ersättning.

På mejeriet i Sundsvall gör alla fem arbetspass i veckan och alla arbetar varannan söndag. Vice ordföranden pekar på att julafton normalt är en arbetsdag – såvida den inte, som senast, ligger på en lördag. De fackliga företrädarna vet inte riktigt i vilken omfattning folk jobbar över eller på obekväma tider för det finns inga ordentliga siffror efter nystarten. Peter Bengtsson säger dock:

– Här är det mycket jobb på kvällar och nätter. Det är en katastrof för det sociala livet.

Han tycker att det är viktigt att få ordning på arbetstiderna och se till att inte allt för mycket jobb sker på helger och nätter.

Vd Christer Åberg kontrar med att korna mjölkas varje dag året om – och att de anställda på ett mejeri måste ta hand om mjölken och se till att konsumenterna har färska mejerivaror veckans alla sju dagar.

– Vi kan inte komma ifrån produktion på helger, nätter och kvällar i ett mejeri, säger han.

Fakta

Arla i Sundsvall

• 45 livsmedelsarbetare anställda.

• Grundlönen är i genomsnitt 20 500 kronor i månaden.

• Mejeriet var tidigare en del av Milko och drivs nu av Arla. Produktionen består av mjölk, fil och grädde.

• Arla är en kooperativ förening som ägs av mjölkbönder i Sverige, Danmark och Tyskland. Arla har drygt 16 000 anställda. Företaget har produktion i 13 länder och försäljning i drygt 30 länder. I Sverige har Arla 14 mejerier.

Livsmedelsavtalet

Avtalet är Livs största.

Central motpart: Livsmedels­företagen.

24 000 arbetar på avtalet. 4 500 av dem finns på mejeriområdet.

Genomsnittslön: 22 420 kronor per månad på hela livsavtalet, något högre bland mejeri­arbetarna.