Finland får sina krav på säkerheter tillgodosedda. Och Slovakiens regering försäkrar att man kommer godkänna EFSF-expansionen. Men nya nödlån till Grekland dröjer, var beskedet efter eurozonens finansministermöte.

Eurogruppen har enats om en modell för att hantera Finlands krav på säkerheter för ytterligare stödpaket till Grekland, enligt EU-kommissionären Olli Rehn.

Därmed är ett stort hinder för det andra stödprogrammet till det skuldtyngda landet undanröjt.

Samtidigt säger Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker att Slovakiens regering försäkrat att den slovakiska regeringskoalitionen ska kunna enas i frågan om en expansion av eurozonens krisfond EFSF.

Enligt Klaus Regling, chef för EFSF, kan alla euroländer begära samma typ av säkerhet som Finland.

– Men det har sitt pris, som måste betalas. Det gör att det är föga troligt att något annat land än Finland kommer att begära säkerheter, säger han.

De som kräver säkerhet kommer enligt Regling drabbas på flera sätt, bland annat genom att man får lägre ränta än andra euroländer på EFSF-lånen.

Men framstegen kring säkerheterna och Slovakien kommer samtidigt som det är tydligt efter mötet att den sjätte utbetalning av nödlån Grekland behöver för att inte tvingas ställa in betalningar av pensioner och löner dröjer, troligen till november.

Det extrainkallade mötet mellan euroländernas finansministrar, den 13 oktober, har ställts in enligt Jean-Claude Juncker. Anledning är att inspektörerna från EU, ECB och IMF, den så kallade trojkan, inte kommer hinna klart med den granskning av Greklands krispolitik som återupptagits efter det plötsliga avbrottet i september.

Han tillägger att euroländerna fört fram krav på ytterligare krav på åtstramningsåtgärder i Grekland, för att säkra skuld- och budgetsaneringen 2013-2014.

Enligt Juncker innebär inte förändringarna i tidsplanen att Grekland kommer att ge upp sina finansiella åtaganden.

– Ingen förespråkar att Grekland ställer in betalningarna. Allt kommer att göras för att det ska undvikas och det kommer att undvikas.

Några regeringar i eurozonen som vill att Grekland lämnar eurosamarbetet finns inte heller, enligt Juncker.

– Jag kan bestämt avvisa alla sådana rykten, tillägger han.

Situationen är mycket allvarlig enligt finansminister Anders Borg, som på tisdagsmorgonen anslöt sig till sina EU-kollegor för ett i raden av Ekofin-möten med den grekiska skuldkrisen som huvudfråga.

– Med en skuldnivå på 160—170 procent av BNP är det en stor risk att man har spårat ur, säger han om Greklands senaste budgetprognoser för 2011—2012.

Han ser en stor risk för att det kan behövas ytterligare eftergifter från banker med fordringar på Grekland. De har redan har gått med på att sänka räntor och förlänga löptider — åtgärder som ska dra ned Greklands skuldbörda till och med 2020 med 21 procent.

– Jag vill inte gå in på detaljer. Men nu är det uppenbart att den grekiska statsskulden är på en väldigt, väldigt hög nivå och att något måste göras åt det, säger Borg.

Förutom risken för nedskrivningar lyfter han fram behovet av en brandvägg, som stoppar spridningen av skuldkrisen. Det avgörande där är att ha resurser för att skjuta till kapital till banker som drabbas av krisen.