Från den 1 september säljs inte längre 60 watts klara glödlampor. I stället hänvisas vi till lågenergilampor som innehåller ett av jordens farligaste ämnen, kvicksilver.

Tyvärr har förespråkarna lyckats få oss att tro att denna spridning av kvicksilver är en vinst för miljön.

EU-kommissionen försva­rar sin omläggning med att en stor del av energiproduktionen också släpper ut kvicksilver.

Med lägre elanvändning min­skar alltså kraftverkens kvick­silverutsläpp, resonerar man.

Men varken sol-, vind-, vatten- eller kärnkraft släpper ut något kvicksilver och de svenska utsläppen av kvicksilver är därmed så gott som obefintliga. I stället är det kolkraftverken på kontinen­ten som är de riktiga kvick­silverspridarna.

I stället för att sätta press på kolkraftsländer som Tyskland och Polen vill EU-kommissio­nen att hushållen även i kvicksilverfria Sverige ska bära hem mängder med nytt kvicksilver.

Och man lyckas till och med kalla denna dramatiska ökning av kvicksilveranvändningen i europeiska hem för en ”miljö­vinst”.

Fortfarande finns halogenlampor att tillgå, men de ger å andra sidan knappt någon energi­besparing – och därmed ingen minskning av kolkraftverkens kvicksilverutsläpp.

EU-kommissionen har uppenbart varit för svag för att ställa krav på länder med kolkraft, men de kunde ändå ha krävt lågenergi­lampor utan kvicksilver.

Tek­niken för sådana lam­por finns nämligen redan.

Men inte heller detta krav har man kunnat enas kring i ett EU där krav på företag oftast fördöms som ”handelshinder”.

Därmed sprids nu alltfler miljöfarliga och funktionsodugliga lampor i våra hem under det att vintermörkret tätnar runt oss.