Tågen stod stilla, resenärer fick fira jul ombord, och bara den ansvariga ministern var nöjd. Sekos sammanfattning av julens tågtrafik är bister.

– Under de 29 år jag har arbetat med järnvägsunderhåll kan jag inte minnas någon jul då trafiken fungerat så dåligt, säger Johny Nadérus, vice ordförande i Sekos klubb på Infranord, ett av de företag som arbetar med underhåll av järnvägarna.

– Den här julen blev mer kaotisk än den förra, säger Erik Johannesson, lokförare och Sekoordförande vid SJ.

Sekoföreträdarna inom järnvägsbranschen började varna för den dåliga vinterberedskapen redan tidigt i höstas. Kritiken handlade om för sen upphandling av snöröjning, för få anläggningar för avisning av fordon och växlar som inte skyddas mot is och snö. Men också om grundläggande brister i det förebyggande underhållet, och om att järnvägsbranschen har splittrats upp på orimligt många aktörer.

Jultrafiken har givit facket rätt, anser både Johny Nadérus och Erik Johannesson. Tåg som stått stilla i Småland och Skåne och Östersundståget där resenärerna fick fira julafton ombord har givit rubriker.

Förtroendet för SJ ochVeolia är lågt. Men SJ har i stort sett skött sig –  omkring 70 åtgärder i det 80-punktsprogram som SJ upprättade efter förra vinterns elände är helt eller delvis genomförda, påpekar facket.

I stället är lokförare, tågreparatörer och banarbetare eniga om att Trafikverket bär skulden.

Efter förra vinterns kaos tillsatte regeringen en utredning, ledd av landshövding Per Unckel, och Trafikverket lovade bot och bättring.

Därför sticker det fackföreträdarna i ögonen att Trafikverkets vinterförberedelser inte var bättre i år än hösten 2009, utan snarare tvärtom.

– I alla tider har Trafikverket haft förberedelserna klara den 15 oktober, säger Johny Nadérus. Men i år, med förra vinterns elände i färskt minne, sköt Trafikverket fram det datumet till 15 november. Och först efter lucia var de sista snöskydden på plats. Man blir imponerad.

Nu använder Trafikverket skolungdomar för att skotta snö på stationerna, och på godsbangården i Malmö, som hållits stängd flera dagar, måste militär rycka in och sköta snöröjningen.

– Sådana lösningar visar att den ordinarie planeringen har havererat, säger Erik Johannesson.

Seko kräver en miljard kronor mer per år för förebyggande underhåll, och fått gehör från oppositionspartierna men inte från regeringen.

En del av kritiken drabbar dock både borgerliga och socialdemokratiska regeringar: Avregleringen har gjort att järnvägsbranschen i Sverige splittrats på orimligt många aktörer.

I stället för att sköta underhållet i egen regi anlitar Trafikverket en rad svenska och utländska entreprenörer (Infranord, Balfour Beatty Rail, Strukton Rail, VR Track och andra). SJ och Green Cargo kör tågen, Euromaint underhåller dem, ISS städar dem, och så vidare.

Ett pinsamt exempel på följderna är att en av de största avisningsanläggningarna, den i Hagalund, inte används – därför att Trafikverket och SJ träter om betalningen för den.

Inte minst SJ:s ordförande, den förre moderatledaren och landshövdingen Ulf Adelsohn, har gått ut och kritiserat fragmentiseringen av järnvägsbranschen.

– Just nu är han omåttligt populär bland dem som jobbar i branschen, säger Johny Nadérus. Fastän han är moderatjävel.