Eva Joly

Korruptionen är utbredd i maktens cirklar, det har norskan Eva Joly fått erfara. I åtta år följde beväpnade livvakter varje steg hon tog. Förra veckan gjorde hon ett blixtbesök i Stockholm.

– Jag säger inte ett ord innan jag har fått kaffe.

Eva Joly är inte direkt typen som darrar på rösten och frågar var skåpet ska stå.

Först kaffe, sedan intervju. Punkt.

Schemat är skruvat hektiskt. Klockan fem i morse gick hon upp för att sitta i tv:s morgonsoffa. Hon har feber och går på smärtstillande men intervjuer och åtagande avlöser varandra fram till klockan tio i kväll. Vid lunchtid sitter hon i restaurangen på sitt lilla hotell på Östermalm. Tidigt morgonen efter ska hon lämna Sverige.

– Man måste vara villig att sätta lugn och ro på spel, säger hon.

Att säga att Eva Joly har många järn i elden vore en underdrift.

Hon är EU-parlamentariker, fransk presidentkandidat och korruptionsjägare. Just nu hjälper hon även de isländska myndigheterna i en gigantisk brottsutredning efter bankkraschen.

Dessutom är hon också aktuell som författare till sin bok Vardagshjältar. I den porträtteras ekonomer, journalister och jurister som sett det som andra har blundat för.

Att vara beredd att offra sitt lugna liv är en förutsättning för att bli en korruptionsjägare. En annan är ett visst mått av självsäkerhet.

– Är du för beroende av att få ett erkännande från omgivningen så orkar du inte stå emot, säger hon.

Priset för att bli en korruptionsjägare känner hon väl till.

För snart 20 år sedan öppnade hon, som fransk undersökningsdomare, Pandoras ask när hon började utreda mutor i oljebolaget Elf.

Korruptionens trådar ringlade högt upp i det politiska och ekonomiska etablissemanget. Nästan 100 personer kom att åtalas, en före detta utrikesminister fälldes senare.

Det personliga priset blev dock högt. I åtta år var Eva Joly tvungen att ha livvaktsskydd. Minst två män följde henne natt och dag. De flyttade in i hennes vardagsrum med sina skjutvapen och vakade över varenda steg hon tog.

Trots hoten övervägde hon aldrig att ge upp.

– Nej, jag tänkte aldrig tanken. Jag gjorde det som jag var ålagd att göra. Att sluta hade varit ett svek mot mig själv, men också mot vittnena och de andra som bidragit till att lösa fallet.

– Vetskapen om att det jag gör är rätt och riktigt ger en otrolig styrka, säger hon.

Utredningen av oljebolaget Elf var det öde som fick hennes liv att skjutas i en oväntad riktning.

Förutom alla sina andra uppdrag sitter även Eva Joly numera med i en kommission som utreder skatteparadisen runt om i världen. Hon hänvisar till en artikel som säger att de 3 000 största företagen förstör miljön till en kostnad av 15 000 miljarder kronor per år.

– Ska vi verkligen tolerera att dessa internationella storföretag som oftast inte betalar skatt ska skada miljön i den omfattningen?

Hon är kritisk till hur internationella storföretag använder sig av skatteparadisen för att komma undan skatt. Och hon hävdar att alltför lättvindiga avregleringar till stor del ligger bakom den senaste ekonomiska krisen.

– Avregleringarna har fått katastrofala konsekvenser för oss alla, säger hon.

Pengar har, enligt henne, släppts löst med en tro på att marknader klarar av att reglera sig själv. Det har skapat en girighetens spiral. När mäklare kan få miljardbelopp i bonus tänker cheferna på storföretagen att de är värda ännu mer och karusellen drar igång.

Trots att kampen mot korruption tillhör hennes vardag tror hon att de allra flesta vill göra rätt för sig.

– Det är sant för 95 procent av befolkningen – men i maktens cirklar är det inte så. Där är korruptionen betydligt mer utbredd, säger hon.

I Sverige finns en uppfattning om att korruptionen inte är lika vanlig som i andra länder. Det är en bild Eva Joly inte skriver under på.

– Jag tror inte att det är så stor skillnad mellan Sverige, Frankrike och Tyskland, men i Sverige finns en självbild att ni är ärliga och diskuterande människor. Samtidigt finns här en kultur där olika intressen blandas. En person kan sitta i flera olika styrelser och därmed representera flera olika intressen vilket är ett problem.

Sedan spänner hon plötsligt ögonen i mig.

– Nej, nu vill jag inte svara på flera frågor, säger hon.