Krönika. Att ”individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt”, slår Statens folkhälsoinstitut fast.

Låter det något stelt?

Vi är ju mänskor. Vill väl inte ligga där i hängmattan med en god bok och trängas med Staten och tankar på ”hälsofrämjande” insatser.

Min förra sommars hängmatteläsning var för övrigt den fantastiskt bra reportageboken Stasiland av Anna Funder, om några livsöden bakom Berlinmuren.

Om Julia som blev kär i en italienare och senare inkallad till Stasi. Där låg alla deras brev uppsprättade, men tjänstemannen hade lite problem med engelskan. Kunde hon översätta alla de understrukna orden? De två älskande hade kallat varandra sina ”små majskorn”, det var inte mer än så, försäkrade hon medan världen rämnade.

I Sverige har vi varit förskonade från statligt inplanterade mikrofoner i hemmets väggar. Men exempel på urspårad statlig inblandning i privatlivet finns i det kollektiva medvetandet.

Stat och fritid är liksom ingen bra kombo.

Under efterkrigstiden började statsmakterna allt mer inse vikten av fritidens betydelse för samhället, men i dag ger fritidsforskare bilden av att svenska staten inte satsar på forskning inom området.

Som anställd, eller facklig, kanske rösten darrar lite när man hävdar rätten till fritid.

Rätten att slappa?

Veronicha Pettersson i artikeln intill är inte ensam om att ha ett jobb vars villkor påverkar fritiden.

Att inkomstklyftorna har ökat i landet märks inte minst på semestern (se ekonomisidan). Arbetare har sämre fritidsförutsättningar än tjänstemännen. Och kvinnor sämre än män, genom lägre lön, och färre fasta tjänster (läs semester). Och för att fler kvinnor är ensamföräldrar, till mindre del kan styra över hur semestern förläggs, och inte lika lätt unnar sig själva sin egen fria tid.

Uppsagda under de senaste åren tar sommarjobb och kan se sig i stjärnorna efter semester, liksom alla de som går på vikariat år efter år.

En god privatekonomi kan göra det möjligt att skaffa en rik fritid, skriver vårt statliga hälsoinstitut. Som också påpekar att ett bra arbetsliv, där fritid ingår, är en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt.

Fritid är inte bara en privatsak, det är politik också.

• LO-kollektivet anser att möjligheten till semester är en viktig facklig fråga.(rankad som nummer 7 av 20 i Röster om facket och jobbet 2008).