SM-guld 2008, VM-silver 2009, seger i hattparaden på Liseberg 2010, Lina Supstiks får utmärkelse efter utmärkelse.

 

Statushöjare och läge för en egen löneförhandling? Det är högsäsong för att kora vem som är bäst på jobbet.

De senaste veckorna har organisationer och mässor utsett årets bartender, årets diskare, årets plåtslagare som på ett löpande band.

Och just i dag avslutas svenska mästerskapet i yrkeskunskap. I 29 klasser kämpar unga yrkeskunniga om guldmedaljerna.

Men sen då? Även för den som är outstanding i sitt yrke kommer många, långa jobbveckor.

Löneförhöjning sällsynt
Sällan märks utmärkelsen på lönekontot, enligt LO-Tidningens ovetenskapliga rundringning bland några som för minst ett år sedan var bäst i sin bransch.

Årets undersköterska 2008 har inte ens frågat. SM-vinnande floristen från samma år har försökt, men fått nej. Och årets plåtslagare 2009 konstaterar att ackordet ger betalt för vad man gör – inte för vem man är.

Men vid diskbaljorna kan det hända saker för den som får papper på att han är bäst i Sverige:

– Visst fick jag höjd lön, berättar Pablo Palacios, årets diskare 2008, som märkte av en rad förändringar efter tävlingen:

– Vi är ofta invandrare i disken, och den andra personalen räknar inte alltid med oss. Det är nog inte diskriminering, vi är bara inte med på samma sätt. Men efter mästerskapet möts jag av en helt annan respekt. Gästerna gratulerade också. Och jag är mycket mer säker på mig själv!

Stolthet
Stolthet snarare än statushöjning, är däremot känslan som Marlene Frykelid bär med sig efter att hon blev en av årets undersköterskor 2008.

– Men att mitt jobb är väldigt viktigt, det är ingen ny känsla. I demensvården måste man nästan vara som en detektiv för att bemöta varje människa rätt.

– Statushöjare? funderar plåtslagaren Jolle Swedberg ett år efter sin upphöjelse. Näe, jag gör ju bara mitt jobb, och på jobbet visste de förmodligen redan att jag är bra på det.

Hittills har vittnesmålen kommit från erfarna yrkesarbetare; Pablo är 31 och har bytt till en ny lunchkrog i Stockholm, Marlene är 50 och jobbar kvar på Dalbygården i värmländska Sysslebäck, Jolle har fyllt 64 och har gjort prestigefulla plåtarbeten på Stockholms slott och Tyska kyrkan i Gamla stan.

Lina Supstiks, 23 år, kammade däremot hem sitt SM-guld precis i starten av sin floristkarriär i Göteborg.

– Min stämpel som ung och oerfaren suddades ut snabbt, berättar hon.

– Kunder vill att just jag ska göra deras beställningar. Och jag vet att jag kan – plus att jag är nöjd både med vardagen i butiken och när jag får designa vår monter på en mässa.

 – Det handlar helt enkelt om att brinna för sitt yrke, konstaterar Lina Supstiks.