EU utmanar den svenska arbetsmarknadsmodellen, hävdas det i en rapport som utvärderar vad som hänt under Sveriges 15 år i EU.
   
Det är oklart om den svenska arbetsmarknadsmodellen kommer att bestå.

– Det är en öppen fråga, säger Joakim Palme som är en av forskarna som skrivit SNS Demokratirådsrapport 2010 ”Europeiseringen av Sverige”.

Det har nu gått 15 år sedan Sverige gick med i EU.  SNS Demokratiråd har kommit med en rapport där ett flertal forskare gjort en utvärdering av hur den svenska politiken och demokratin påverkats av vårt EU-medlemskap.

En av slutsatserna är att den svenska arbetsmarknadsmodellen står under korstryck från EU-domstolen och de borgerliga mittenpartierna.?Det finns en risk för lönedumpning, varnar forskarna i sin rapport.

 

Öppen tjänstemarknad ger lönepress
Bakgrunden är att en öppning av EU:s tjänstemarknad samt det direktiv som underlättat för företag att utstationera arbetskraft. Detta plus Lavaldomen, där EU-domstolen underkände Byggnads stridsåtgärder, har bidraget till en lönepress.

För Sveriges del kan det bli svårare än för andra länder att värja sig mot detta eftersom vi har en annorlunda arbetsmarkandsmodell.

Till skillnad från andra länder så undviker staten i Sverige i möjligaste mån att lagstifta om spelreglerna på arbetsmarknaden. I Sverige har vi exempelvis ingen lagstadgad minimilön, vilket är vanligt i andra länder.

Modellen utmanad
Joakim Palme vill inte göra någon bedömning om den svenska modellen är på väg mot sin grav eller inte utan nöjer sig med att konstatera att den är utmanad.

– Det finns mekanismer som kan leda till förändring men sedan beror det på hur starka dessa är, säger han.
När det kommer till den svenska välfärdsmodellen hävdar forskarna att förändringen inte blivit lika dramatiskt som det spekulerades om innan vi gick med i EU.

EU har inte löst upp vårt trygghetssystemem. Forskarna ser i stället flera positiva effekter av domar i EU-domstolen som har förstärkt jämställdheten. ?Den största förändringen sedan 1995, då vi gick med i unionen, är att mycket makt har flyttats över till EU.

Det har inneburit att regeringen, via statsrådsberedningen, har fått mer makt. Även vissa tjänstemän med speciella EU-kunskaper har fått ett större inflytande.

Riksdag och departement förlorarna
Förloraren är, enligt rapporten, den svenska riksdagen och departementen som fått mindre inflytande.

I höst ska riksdagen besluta om att skiva om grundlagen så att den bättre rimmar med det svenska EU-medlemskapet. Men SNS Demokratiråd anser att det förslag som finns på lagändring inte är tillräckligt långtgående utan vill ändra i skrivningarna eftersom de anser att grundlagen har gett en bild av att Sverige ”har större kontroll över EU, dess utveckling och dess konsekvenser för det svenska statskicket än vad som i själva verket är fallet” skriver forskarna.