Är vi på väg mot en gigantisk fastighetsbubbla? Och vem har då ansvaret: bankerna, myndigheter eller den som äger sin bostad? Just nu haglar utredningarna om hur en eventuell bubbla ska bemötas.

Svensk bolånemarknad har utvecklats allt annat än stabilt.Räntorna har sjunkit kraftigt och utlåningen har slagit alla rekord.

I slutet av förra året var bolånen uppe i 1.800 miljarder kronor, i januari 2003 var de 800 miljarder kronor. Det innebär en ökning av de boendes skulder på den nätta summan av en biljard kronor.

Dessutom har belåningsgraden ökat och är nu i snitt uppe i 75 procent för bostadsrätter och 69 procent för småhus.

Det här behöver inte betyda att vi är på väg mot en bubbla, såvida inte huspriser rasar så att de inte motsvaras av bolåneskulderna.

Och det är just det som kan bli problem, enligt Finansinspektionen (FI).

I höst blir arbetslösheten runt tio procent.

Oro
Om bostadspriserna faller med 20 procent kan bortåt var tjugonde bolånetagare gå back varje månad – och dessutom inte få in tillräckligt mycket pengar vid en försäljning av bostaden för att betala tillbaka skulderna.

– Det är inte ett stabilitetsproblem, alltså att det finansiella systemet hotas. Det är det enskilda hushållet som vi oroar oss för, säger Anna Jegnell, analytiker hos Finansinspektionen.

– Vi oroar oss mest för främst yngre hushåll med höga lån, och som dessutom kan vara ensamma låntagare. Även vid ganska små prisfall kan dessa hushåll tvingas att sälja med förlust om de skulle drabbas av till exempel arbetslöshet, säger hon.

Finansinspektionen vill därför utreda ett förslag om begränsning av belåningsgraden, regler som kan införas redan till sommaren.

Under kontroll
Den andra huvudrollsinnehavaren blir därmed banker och bolåneinstitut. Men hittills är situationen under kontroll, enligt bolåneinstitutet SBAB:s chefekonom Tomas Pousette.

– Jag tror inte att det råder någon stor övervärdering just nu, och jag tror inte att det blir det heller. Men om priserna stiger ytterligare kan man ju få det besvärligare, säger han.

Det är Riksbankens låga ränta som gjort att bolåneräntorna hållits nere, och Riksbanken har nu beställt en egen utredning om bolånemarknaden.

Men bankens ställning är svår. Dess enda uppdrag är att hålla inflationen runt 2,0 procent. Den låga räntan hjälper upp dagens låga inflation. Men den trycker också upp bostadspriserna.

Tillfällig räntenivå
I ett tal till finansutskottet i Sveriges riksdag i veckan berörde riksbankschef Stefan Ingves bostadsmarknaden.

Men han gick inte med på att Riksbanken har hela ansvaret.

– Bankerna måste också göra ansvarsfulla bedömningar när de lånar ut pengar, sa han med klar anspelning på Finansinspektionens kommande begränsningar.

Men enligt Stefan Ingves måste slutligen även de viktigaste spelarna på bomarknaden inse att den låga räntan är tillfällig: hushållen.

– Dagens ränteläge speglar hanteringen av en akut kris och inte penningpolitik under normala förhållanden, sa han.

 

 

FAKTA / Så påverkas bolånen
Exempel på hur månadskostnaden efter skatt ökar i kronor när räntan höjs med en halv respektive en procentenhet:

Bolånets storlek 0,5 % 1 %
800.000 233 467
1.000.000 292 583
1.500.000 438 875
2.000.000 583 1.167
3.000.000 875 1.750