De tre oppositionspartierna är måna om att visa samarbete. Ändå finns flera stötestenar kvar innan ett gemensamt budgetförslag kan läggas fram i april.

Enligt planerna ska oppositionen i vår lägga fram ett gemensamt förslag till budget. Men när höstens skuggbudgetar nu presenteras står det klart att a-kassan fortfarande är en stötesten.

Socialdemokrater och Vänsterpartiet vill höja ersättningen medan Miljöpartiet stannar vid att föreslå 100 fler dagar med 80 procent i ersättning (300 dagar i stället för 200). I övrigt vill MP skjuta upp den lilla höjning av dagpenning de tidigare föreslagit.

– Vi vill satsa på fler jobb. Därmed finns inte mycket utrymme över till att höja ersättningsnivåerna och då prioriterar vi sjukförsäkringen, säger Miljöpartiets Peter Eriksson.

Avgiften splittrar
Samma motsättning finns när det gäller avgiften till a-kassan.

Vänsterpartiet går längst i en sänkning och vill bara ta ut en administrativ avgift på cirka 100 kronor i månaden.

Socialdemokraterna lanserar en ny konstruktion där cirka 75 procent av a-kasseavgiften återförs till de försäkrade genom skatteavdrag, samtidigt som partiet vill jämna ut skillnaderna mellan kassorna så att avgiften inte längre speglar arbetslösheten inom respektive kassa.

Miljöpartiet slutligen vill bara utjämna avgiften mellan kassorna men ha kvar samma totala avgiftsnivå.

Vänstern går längst
Även skatten är en stötesten.

Tydligast urskiljer sig Vänsterpartiet som, jämfört med regeringen, vill ta in cirka 47 miljarder kronor mer i skatt under 2010 (totalt 54 miljarder om man räknar med omfördelningar), varav 30 miljarder i högre arbetsgivaravgifter.

När det gäller den i budgettider så känsliga inkomstskatten säger alla tre partier nej till det fjärde steget i jobbskatteavdraget som regeringen vill införa från nyår. Därmed sparar oppositionen in 10 miljarder kronor.

Därutöver vill vänsterpartiet ta tillbaka 15 miljarder kronor från de tidigare jobbskatteavdragen.

– Vi tar in mer i skatt men det är ingenting som vi har kvar i statskassan utan de går tillbaka till folk i form av jobb och trygghet, säger Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson.

Försiktig Östros
Socialdemokraterna nöjer sig med en skattehöjning för dem med allra högst inkomster och får med det in 1 miljard kronor extra.

Socialdemokraternas ekonomiska talesperson Tomas Östros säger:

– Man måste vara försiktig med skattehöjningar för vanligt folk. Vårt skatteförslag har en klar fördelningsprofil där den bäst avlönade tiondelen av befolkningen också får högre skattehöjning. Det är naturligt eftersom det är samma tiondel av befolkningen som har badat i skattesänkningar under den borgerliga regeringen.

Han utesluter dock inte ”måttliga” generella skattehöjningar i framtiden.

Också Miljöpartiet höjer skatten för höginkomsttagare med lön över 43.000 konor i månaden.

MP ser små skillnader
Mikaela Waltersson, MP, säger:

– Jag ser ändå inte så stor skillnad mellan förslagen. Alla tre partier säger nej till det fjärde steget i jobbskatteavdraget och vi närmar oss varandra i många andra frågor.

Men skillnader finns också på utgiftssidan, speciellt i synen på offentlig sektor.

Alla tre partier förkastar dagens konstruktion med utförsäkring av långtidssjuka.

Alla tre ökar också markant stödet till kommunerna, jämfört med den borgerliga regeringen, men skillnaderna är stora, Vänsterpartiet föreslår 45 miljarder kronor ytterligare till kommuner och landsting som ett sätt att säkra offentliga jobb, Miljöpartiet föreslår 23 miljarder medan Socialdemokraterna stannar vid 18 miljarder.

Akademisk motsättning
Vänsterpartiet satsar därmed uttalat på jobb inom offentlig sektor.

– Vi ligger i stort sett på samma offentliga sparande som den borgerliga regeringen men vi kommer att ha 75 000 fler jobb redan nästa år, säger Ulla Andersson.

Miljöpartiet vill i gengäld se större miljösatsningar än de övriga partierna och är det enda parti som vill se en höjning av bensinskatten, med två kronor litern.

En mer akademisk motsättning är bråket om utgiftstaket, en av de anledningar som Socialdemokrater och Miljöpartiet hänvisade till när de för ett år sedan utestängde Vänsterpartiet från de gemensamma överläggningarna.

Även om Vänsterpartiet inte heller nu specifikt anger några utgiftstak, och även om Thomas Östros pekar på att utgiftstaken måste fastställas och respekteras även under en ny regering, så hänvisar Vänsterpartiets Ulla Andersson i stället till partiets budgetram för statens utgifter.