– Män ringer och säger att de ska döda mig om jag kommer till deras by, berättar Bushra Khaliq.
 

Självmordsbombare och brutala överfall. Pakistan är ett av världens mest instabila länder. Talibanerna växer sig allt starkare och en kvinna får inte ens sitta bredvid en man på offentlig plats. Att leda en kvinnorörelse där innebär att mordhot blir en del av vardagen – vilket Bushra Khaliq har fått känna av.

Bomberna faller över Swatdalen. Den pakistanska regeringen inledde för ett par veckor sedan en offensiv för att få bort talibanerna i dalen. Civilbefolkningen drabbas hårt.

– Det är hemsk situation. Flyktingarna sover under presenningar. Det är 45 grader varmt och de tvingas dricka förorenat vatten. Särskilt kvinnor och barn drabbas hårt av magsjukdomar, säger Bushra Khaliq som nyligen rest i området.

Glad att slippa hettan
LO-Tidningen träffar henne på Olof Palmes internationella centrum i Stockholm. Himlen är grå av regn och många svenskar förbannar kylan. Det gör inte Bushra Khaliq.

– Skönt att slippa värmen, säger hon.

Hon är i Sverige för att söka stöd för sitt arbete som generalsekreterare för Women Workers Helpline, en kvinnoorganisation som arbetar för att stärka kvinnors rättigheter.

Förra året tog Bushra Khaliq initiativ till en fackförening för enbart kvinnor, Aurat workers union Pakistan (HBAWUP). Eftersom förbundet endast organiserar 2.000 kvinnor över hela Pakistan är den fackliga styrkan, med svenska mått, minst sagt begränsad.

Växande fundamentalism
Att kvinnorna dessutom jobbar i sina egna hem, mest med att brodera och tillverka smycken, gör att de än så länge saknar det viktigaste fackliga vapnet – strejken. En strejk skulle bara slå tillbaka mot dem själva.

Det innebär att fackförbundet i stället koncentrerar sig på att vara ett stöd i förhandlingen om ersättningen för kvinnornas arbete.

Men det är svårt i den del av världen där den religiösa fundamentalismen växer. Talibanerna reagerar kraftigt mot allt som skiljer sig från sina egna tolkningar av islam.

I Swatdalen har 200 flickskolor sprängts och vissa regioner har infört sharialagar i utbyte mot fred med talibanerna.

Nyligen videofilmades några talibaner som piskade en 17-årig flicka eftersom hon inte bar heltäckande burka då hon gick ut.

Och strax innan Bushra Khaliq ska lämna storstaden Lahore för att träffa kvinnor i andra delar av landet brukar hon bli hotad.

– Det är män som ringer och säger att de ska döda mig om jag kommer till deras by, berättar hon.

För att sätta stopp på talibanernas framfart har den pakistanska armén inlett en militär offensiv. Även USA är oroat och planerar att utöka sin truppnärvaro i regionen.

 

Krig ingen lösning
Men enligt Bushra Khaliq är en storskalig militär operation fel metod.

– Det skapar bara en massa nya problem, säger hon.

Bushra Khaliq vill i stället organisera vanliga människor och vill att staten höjer sina anslag till utbildningsväsendet.

Att organisera fackföreningar, kvinnoföreningar och politiska partier är ett sätt att ta strid mot de religiösa fundamentalisterna.

Men att möta vapen med utbildning, kan det verkligen vara lösningen då en person står framför en mynning till en automatkarbin?

Enligt Bushra Khaliq kan det räcka. I många byar är talibanerna illa omtyckta. I Bunerdistriktet i nordvästra Pakistan har bybor organiserat egna grupper för att bekämpa talibanerna.

FAKTA / Women workers helpline
Women workers helpline startade 2000 som en mötesplats för arbetande kvinnor. 5.000 kvinnor runt om i hela landet är medlemmar. Organisationen har tagit initiativ till att i augusti förra året bilda landets första fackföreningar för kvinnor, Aurat Workers Union Pakistan (HBAWUP) som organiserar kvinnor som arbetar hemma. Facket organiserar 2.000 kvinnor i landet som har drygt 176 miljoner invånare.
Endast hälften av befolkningen över 15 år kan läsa och skriva.